onsdag 30 september 2009
Varmt om tassarna
tisdag 29 september 2009
Kaiser Franz
Bara hermlinkragen och Nordstierneordern saknas
måndag 28 september 2009
Den transsylvanska vampyrviolen
söndag 27 september 2009
Dansar i neon
Vi har tidigare utnämnt den svarta trumetsvampen till den godaste i kantarellfamiljen. Må så vara, men den rödgula måste sägas vara ett mycket dugligt substitut och rent estetiskt är den till och med att föredra. I vårt torra klimat får de fullvuxna exemplaren en ton av violett på den annars gråbruna hatten och färgen på hattens undersida kan nästan bli rosa. Den brandgula foten kan samtidigt få en nästan neoliknande nyans. Annars är den inte helt olik trattkantarellen, bara bra mycket godare men tyvärr också svårare att hitta. Men om man är riktigt tyst och försiktigt smyger sig fram till en mossig våtmark kan man, om man har tur, få se tusentals neofärgade små trumpeter som dansar i ring. Så fort de upptäckt dig slutar de naturligt att dansa - men det är kanske bara bra för annars skulle det vara alldeles för svårt att plocka dem.
lördag 26 september 2009
Nakenchock, eller: motvalls käring i höstskrud
En annan statistisk studie, baserad på studiebesök på Mälardalens växtmarknader, tycks peka mot att denna växt blir allt populärare. Det är glädjande! Inte minst för att det tyder på att trädgårdsvenskens paniska rädsla för giftiga växter kanske börjar ge med sig. Något giftigare än tidlösan är faktiskt nämligen svårt att hitta. Det här är en helt unikt kemiskt vansinnig växt: den alkaloid som gett tidlösan sitt botaniska namn, kolchisin, har förmågan att kunna påverka sin omgivning på ett högst sensationellt sätt – nämligen att ändra kromosomantalet.
Att tidlösan haft medicinska egenskaper har varit känt sedan urtiden. Däremot har man kanske inte riktigt varit medveten om vidden av växtens förmåga, utan har använt den för de vanliga krämporna magvärk, gikt, aptitlöshet, yada yada - ni vet vid det här laget hur det brukar vara med klosterträdgårdarnas klassiska läkeörter.
Colchicum automnale 'Waterlily' blottar sig lyckligt
efter att ha fått sitt rykte återupprättat
fredag 25 september 2009
Blommig fredag: Helghö
Inte helt olik karameller
på en gammaldags marknad
Upp till en halv meter långa spiror
Läs fler bidrag till Blommig fredag hos Katarina på Roses and Stuff.
torsdag 24 september 2009
Morgonstämning
Det är då man bör stiga upp i gryningen och gå ut en disig morgon, blicka ut över fälten bortom gärdsgården och se dimman rulla upp från sjön, alltmedan tranornas metalliska skrin ekar över nejden.
Då minns man och förstår varför det här råkat bli vår plätt på jorden. Eller - nåja. Åtminstone vår plats i det famösa Norduppland.
Sentimentala? Jajjamän! Men det bjuder vi på, en frisk hösttorsdag som den här!
onsdag 23 september 2009
Barbro - fallen granne på glid
Kasper alldeles uppriven efter nattligt äventyr
tisdag 22 september 2009
Det blinda oraklet i grottan
För perenner däremot finns som bekant inte samma stelbenta zonuppdelning – de flesta sorter brukar fungera i större delen av landet eftersom de vintertid sussar under markytan. I helgen besökte vi postorderfirman Odlarglädjens öppet-hus-lördag i Barva utanför Eskilstuna, och ned i shoppingkassen la vi, intet ont anande, den här för oss okända lilla raringen: rosenblund, Rhodohypoxis baurii. Rosenblunden, eller blundögat, har fått sitt trevliga namn av att ståndare och pistiller inte visar sig alls bland kronbladen.
och utslungar profetior åt höger och vänster.
Suck. Inte en till.
Efter att ha googlat ännu ett varv fann vi dock information om att det främst är vinterväta som är det största hotet mot den lilla rosenblunden. Ha! Vem bor på Upplands torraste plats, om inte vi?! Hoppet tändes, och för att förbättra chanserna ytterligare har vi naturligtvis planterat den ömkliga lilla afrikanskan i sand och – placerat några utskjutande stenblock som ett regnskydd ovanför hennes huvud. Nu sitter hon som ett litet orakel i sin grotta och utslungar profetior om en lysande framtid och en mild och knastertorr vinter.
måndag 21 september 2009
Å nu blir det buskis!
Såna här melonsmakande blåa fingrar fick Dödis bara första året,
när han hade stått varmt och skyddat i plantskola längre söderut
söndag 20 september 2009
Gräsligheter
”Är det MENINGEN att gräset ska fortsätta växa ohemult långt efter att halva september passerat? Va? Kan det vara MENINGEN att halvt utslitna arboarkticer i stället för att svassa runt med en Bellini i näven en sommarvarm lördagskväll i september ska ägna de sista ljusa timmarna på dygnet åt stenhård gräsklippning som dessutom omöjliggör alla försök att fotografera och finna inspiration till trädgårdsbloggeriet? Va?? VA??? Ska det va på det här viset???”
lördag 19 september 2009
En studie i ryskt vemod
Katja kom med en egen lyxig skylt
fredag 18 september 2009
Blommig fredag: Rödhättad supermodell
torsdag 17 september 2009
The Weeping Maple
Det kan bli för mycket av det goda
onsdag 16 september 2009
Buskar i lustiga hattar
Det är kasperbenveden som, om vi ska vara noggranna, faktiskt roffat åt sig Buttericks hela lager färgglada maskeradhattar, som han glatt viftar med i höstbrisen.
Kasper har stulit barnens maskeradlåda
Visst är det en alldeles oemotståndlig buske med minst sagt egen karaktär? Det tungvrickande botaniska namnet gör inte saken mindre intresseväckande - Euonymus cornutus Quinquecornutus?! Quinque..? Kinky vaddå liksom???
Kasperbenveden har egentligen bara ett fel, och det är att den enligt litteraturen är på tok för känslig för ett arboarktiskt klimat. Men litteraturen har som bekant haft fel i det ämnet många gånger tidigare - och visa (nåja) av den lärdom alla kloka zonknäckare delat med sig av har vi naturligtvis planterat Kaspers rotsystem i en rejäl sandgrop. Ett rafflande uppföljarinlägg utlovas till våren 2010!
tisdag 15 september 2009
Belladonna
En favorit i Örtagården
måndag 14 september 2009
Tabellbitarens mardröm
Trots att vi är gravt ansatta av den kroniska åkomman tabellbiteri har vi hittills aldrig haft någon komplett lista över våra perenner. Detta är naturligtvis djupt graverande.
De senaste veckorna har därför en inventering påbörjats, och varenda centimeter av tomten håller på att dammsugas efter fleråriga blomster.
Det är nog så irriterande att vi saknar exakt angivelse för många av perennernas exakta varietet eller underart, men det får vi ta. Komplett SKANDAL och helt oacceptabelt är det dock att det i en av rabatterna finns en växt som vi inte har den blekaste aning om vad det är.
Det ser möjligen ut som någon sorts Campanula, men blomman är större än vad man brukar se hos det släktet, och den är dessutom påtagligt senblommande. Inte heller känns bladen riktigt rätt. Det som kröner den stickande irritationen är att vi inte överhuvudtaget kan minnas var, hur eller varför denna planta införskaffats.
Campanula 'ingenaning'? Bladen.
Så vad i helskotta är detta för blomma? Hjälp oss!
söndag 13 september 2009
Blasfemiska odjur
Gormeten Jösse föredrar numera rosa maskrosor
lördag 12 september 2009
Brädrosen
Det fjärde som dök upp var en liten tanig ros, med blådaggiga blad och vassa taggar. Vår första instinkt var att genast slå ihjäl ogräset - men av någon oförklarlig anledning veknade våra hjärtan och vi flyttade i stället kraken till plastkruka med usel blomjord, där den sedan glömdes bort. Under flera års tid blev vi sedan lika förvånade varje gång den styvmoderligt behandlade Brädrosen, som den med tiden fick heta, tittade fram och blommade med blomsterbutikmässiga mörkröda blommor under sensommaren.
Brädros - Rosa arboarktica 'Schwarzenegger'?
När vi så för några år sedan skapade den rabatt som går under namnet Torvrundeln mitt på Pelousen fick Brädrosen äntligen permanent asyl och planterades tillsammans med andra överblivna växter vi inte visste var vi annars skulle göra av. Med tiden har sortimentet i planteringen bytts ut och spetsats till, men den lilla Brädrosen har förblivit kvar. Det är förmodligen inte någon särskilt härdig sort eftersom den fryser ner en hel del varje vinter, men för varje gång den kommer igen blir det med fler och fler rosor – även om plantan i sig inte hinner bli särskilt stor innan det är dags för nästa nedfrysning. Vilket som är rosens riktiga namn lär vi väl aldrig få veta – men vad gör väl det, när både vi och plantan är så nöjda med det nya tilltalet? Du läste väl bildtexten ovan ordentligt?
fredag 11 september 2009
Blommig fredag: Rosa maskros
Taraxacum pseudoroseum - Rosa maskros
torsdag 10 september 2009
Inte en höstvisa
Nu vet vi ganska säkert att vi inte behöver bekymra oss för den avgrunden, i år heller. Kylan kommer – obönhörligen. Vi har redan hört den viska om kvällar och tidiga morgnar – fortfarande som en lockande friskhet, nästan som en lättnad och ett andrum. Och så det insmickrande mörkret – som till en början lurar en att det kommer med tid och ro för levande ljus, kvällar i brasans sken och eftertanke.
Och rätt vad det är så har man gett upp motståndet och är fast! Neddragen i djupet av höststormar, ogenomtränglig natt och isande nordlig vinterkyla. Det är fortfarande så osannlikt att vi fortsätter vägra tro på det.
onsdag 9 september 2009
Vi firar Fröken Frost
Fröken Frost - fortfarande en smula krum
efter att ha burit frukt hela sommaren
Hmm… Låt se. NU vet jag, vi blandar musten med champagne och gör Bellini* i stället. Vilket utomordentligt förslag! Ingenting som man dricker till frukost kan ju räknas som sprit, även om det innehåller en smula alkohol. Det gör förresten filmjölk också, har vi hört.
*Bellini görs egentligen på en del pureade vita persikor och två delar torrt bubbel, men om man likt oss inte tycker om fruktguck i drycker kan man lika gärna använda persikojuice, fast öka då andelen frukt till 50/50 juice/bubbel.