Särskilt i Stockholms mer välsituerade strandnära bostadsområden, här symboliserat av Bromma, har en otäck farsot spritt sig som en löpeld på senare tid. Varhelst en nyburgen bostadsrättsinnehavare eller villaägare får för sig att uppväxta träd utanför de egna ägorna är något otyg, som enbart förfular och skymmer en åtråvärd utsikt, tar man lagen i egna händer. Ids man inte själv någon mörk natt ge sig på den vanligen kommunala egendomen med motorsåg har man numera uppfunnit ett helt batteri av mer eller mindre sofistikerade metoder att snabbt förgifta de så förhatliga biotoperna. Rapporterna om detta är legio i Stockholmsmedierna just nu och tips och rådgivning i ett obehagligt tonläge florerar ymnigt på diverse chattar på nätet.
Norra Ängby i Bromma (husen på bilden har ingenting med historien i övrigt att göra)
Varför berättar vi nu det här? Tja, utöver att det är ett beteende som vi starkt föraktar fruktar vi för att vi själva blivit utsatta för en liknande attack. Vi finner det nämligen vara lite för mycket av en slump att två av våra vackraste och mest välmående lönnar, vår stora vackra silverlönn vi skrivit om flera gånger och en sirlig cissuslönn, just nu och helt utan några förvarningar, tvärdött på mindre än 14 dagar. Alla andra träd i grannskapet mår bra.
Vår största och vackraste silverlönn
- numera i dödsskuggans dal
Utöver att de båda lönnarna var ovanligt iögonfallande hade de också det gemensamt att de satt delvis synliga i den utsiktslinje mot åkern som grannens dotter i sällsynt elaka och hotfulla ordalag upplyst oss om att denna ska vara fri från påverkan från oss. ”Detta har tidigare ägare respekterat” och ”Vi har faktiskt bott här i generationer och det tänker vi fortsätta med” och ”Vad fan håller ni på med? – Det ser ju ut som en djävla park här nere”.
Silvret blev till sand - farväl John. Vi ska hämnas dig
Det har nu gått exakt två veckor sedan grannens dotter åkt hem till Bromma igen och vi ska snart ha semester. Då ska vi plantera flera hundra nya exotiska träd, och den här gången kommer inte samma hänsyn att tas till vilka önskemål om hur och vilka delar av vår trädgård som grannarna anser att vi på nåder har rätt att använda. Det var ju en tråkig historia det här - men ger man sig in i leken får man leken tåla.