måndag 7 september 2009

Dödstrumpeten

Då var vi hemma igen från vår Finlandsutflykt. Som bekant delar finländarna den svenska smaken för svart godis av olika slag. Det sista vi gjorde innan vi äntrade färjan var därför att inhandla fyra liter svart trumpetsvamp på Salutorget à fem euro litern, vilket är ungefär samma pris som i Sverige, men då brukar inte svampen vara lika fint rensad som i Helsingfors.


Oumbärligt svart godis

Den svarta trumpeten, eller Totentrompeten som det käcka tyska namnet lyder, tillhör den fåtaliga skara goda matsvampar som vi tyvärr aldrig påträffat i våra annars så svamprika skogar i Norduppland. Men så är det också Södermanlands landskapssvamp och föredrar således mer leende landskap än det boreala Norduppland. Vi vet förvisso ställen längre söderut i Uppland där den också växer, men dessa är tyvärr så nedlusade med fästingar att nöjet helt uteblir.


Fyra liter finländsk svamp redan omvanlad till två liter torkad dito

Därför köper vi den hellre på torget och torkar - för ha den i förråden, det måste man. Svart trumpetsvamp är nämligen tvivelsutan den mest välsmakakande representanten i kantarellfamiljen och är en oumbärlig krydda emempelvis för att strö över gräddspetsad omelett med smält Beaufortost.

6 kommentarer:

  1. Visste inte att veta skillnad på svart och då vanlig? trumpetsvamp. Obildat! Men trumpetsvamp - det vet jag - är underbart gott!

    SvaraRadera
  2. Annars är den rödgula inte heller så tokig, och den har vi faktiskt även i våra skogar.

    SvaraRadera
  3. Aha... ; )
    Som Sörmlänning förpliktigar det alltså att bums göra e raid ut i vildmarken.... är redan på väg...
    /Janne

    SvaraRadera
  4. Tänk, att redan de gamla norduppländska vikingarna förstod det här med svampar!! Själv förstår jag ingenting - möjligtvis murklor, fast de är ju inte lika roliga!! /Ruben

    SvaraRadera
  5. Tyvärr tvivlar vi på att vikingarna hade särskilt kul med sina svampar. Roliga sådana köpes nämligen främst på postorder från små suspekta utländska firmor med flummiga namn. Eller också kan man plocka Närkes landskapsdrog: toppslätskivlingen i vilken gräsmatta som helst - med det visste nog inte våra förfäder... Knappt vi heller... Fast den är extra bra på pizza... Sägs det - alltså!

    SvaraRadera