En vit duk för fantasins målarpenslar
Bilden visar Sänkan, med en i fiberduk mot rådjuren invirad magnolia Leonard Messel i förgrunden. I bakgrunden syns den plommonträdsskog vi kallar Lunden, som är Arboarkticums gräns mot åkern i nordost.
När vi drömmer oss framåt i tiden ser vi plommonträdsblommor som singlar i luften som vårsnö i stället för januaris iskristaller. Inte alltför avlägsen är förhoppningsvis den tid då vintergäcken blommar i gräsmattan – och vi fantiserar om att våra vanligen dussintalet vintergäcksblommor i år ska ha spritt sig till vårgula mattor, som samsas med krokusar och pärlhyacinter - att gräsmattan i höstas blev uppbökad av den hungriga Barbro med anhang har vi helt förträngt. Efter vintergäcken följer så magnoliablom och den gamla syrenens doftande högtidsdagar i maj. Och vad vi längtar efter fagerlönnens spektakulära lövsprickning – och hoppas att den trivs på den halvskuggiga plats dit vi flyttade den i höstas. Och hur har det gått med alla nyplanteringar i Lavrabatten, bortanför magnolian? Den som har en trädgård och en smula fantasi behöver minsann aldrig, aldrig någonsin ha tråkigt!
Just nu ligger dock snön djup, och farhågan är att nästa, och (hemska tanke!), även näst-nästa, månadsbild kan komma att se ut som kopior av denna första.