söndag 23 augusti 2009

Världens godaste svamp!

Vi har tidigare utgjutit oss nedlåtande över den vanliga gula kantarellen. Detta tog dock hus i helvete och flera av våra läsare kände sig föranledda att försvara detta i våra ögon kraftigt överskattade kråkguld. Andra menar att porcini, eller karljohan som vi också brukar säga, är skogens ohotade delikatess numero uno, medan ytterligare andra självutnämnda gourmeter vurmar för murklor, kremlor och taggsvampar av allehanda slag.

Vissa ängsliga svampkonnässörer sneglar i stället mot hur japanerna betalar kopiösa summor för felfria exemplar av goliatmusseronen - den som de själva odlar som matsutake. Och naturligtvis finns det även de som enkom drar sin lans för dyra exotiska tryfflar och menar att ingenting kan överträffa dessa.

Till er alla vill vi bara säga att ni samtliga är sorgligt vilseledda! Antingen har ni beklagansvärda brister i er kunskap eller också har ni bara taskig smak. Världens godaste svamp är i stället tvivelsutan denna:


Bättre än så här blir det inte i livet - ett eget mandelriskeställe

En mer delikat existens än den i Sverige vilt växande mandelriskan, med sin läckra sammetslena gyllenskinnsbrättade hatt och sin kraftigt blödande skaldjursdoftande vita mjölksaft, är svår att föreställa sig. Konsistensen påminner på vissa sätt om ett moget gråpäron i fasthet och textur medan smaken är den mest utsökta mix av Maine-hummer och vällagrad Camembert.

Tyvärr är mandelriskan inte alldeles lätt att hitta och brukar sällan ge större skördar än max ett tiotal svampar, men det gör inte så mycket. Den utpräglade kryddsvampen är mycket dryg och denna modesta mängd torkad råvara räcker mer än väl för att spöa skiten ur vilken Nobelmiddag som helst, flera gånger under ett år. Svampen är också synnerligen ortstrogen så den som en gång hittat ett ställe där den växer kan skörda den under snart sagt hela livet. Och det är tur - för den som en gång fått smaka på mandelriskan har mycket svårt att tänka sig ett liv utan den.


Och kan ni tänka er - här kommer ännu fler...

8 kommentarer:

  1. God förmiddag!

    Det var ett mycket engagerat och kraftfullt inlägg till mandelriskans favör. Tyvärr har jag aldrig fått chansen att smaka delikatessen, men om den spöar skiten ur vilken nobelmiddag som helst är det ju definitivt värt att ta sig ut i skogen och leta järnet!

    Tips på var jag ska leta?

    Marit

    SvaraRadera
  2. Misstänkte att vi skulle få den frågan ;-D
    Tja, det är tyvärr inte alldeles lätt att svara på. Själva har vi tre lokaler där vi brukar hitta den och de är sinsemellan väldigt olika. Möjligen kan man väl som Svampguiden.com föreslår, http://www.svampguiden.com/art.asp?art=Lactarius_volemus
    , tänka sig att leta lite extra i rikare skog med inslag av gran och ek. En av de tvåbenta arboarkicerna är dessutom utrustad med en ovanligt gott väderkorn. Det kan också vara bra att ha med sig. Följ hummerdoften bara.

    SvaraRadera
  3. Hummer you say...

    Synd att jag är lite förkyld just nu (har dock inte drabbats av svininfluensan).

    /Marit

    SvaraRadera
  4. Hummer är ju vansinnigt gott, men helst i form av vattenlevande skaldjur då (och en skvätt konjak i såsen), säger den motsträviga och läser bara motvilligt vidare sedan hennes favoritsvamp kantarell fått på båten av norduppland. Erkännas skall, att jag bara provat blodriska (inget att skriva hem om) och inte mandelvarianten. Men jag tjurar vidare och tror vad jag vill tro tills jag blivit mer övertygad in the flesh, so to speak.

    SvaraRadera
  5. Very well! Vi trugar ingen och äter gärna upp din andel riskor också! ;-D
    Blodriskor och mandelriskor är dock olika som dag och natt - men vi gillar båda - åtminstone mer än de där fula gula tramssvamparna som gör sig bäst i barnvisor.

    SvaraRadera
  6. Jag vågar bara plocka kantareller och trattisar,en fegis jag är..?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du är inte en fegis du måste bara titta i en svamp bok och träna dig lite mer (du är inte en fegis)

      Radera
  7. Jag hittar mina i en rätt risig björkbacke på en bergig ås. Troligen rätt kalkhaltig mark där.
    Ett annat bra ställe är i en norrsluttning mot sjön på en annan bergskant.
    Håller med om att svampen är god, speciell men mycket god.

    SvaraRadera