Månadsbilden nummer 10: Vid randen av ingenting

Så blev det sista oktober - sista dagen före icke-månaden november.

Vad är egentligen november bra för? Hösten är för långt gången för att en trädgårdsmänniska på arboarktiska breddgrader ska kunna räkna med några höjdpunkter, och riktig vinter är det inte heller. Bara ett gråfuktigt intet...

Men idag är det fortfarande oktober, och vi häpnar över det förfall som månaden oktober släppt in i vår trädgård de senaste veckorna. För en månad sedan klagade vi på att det var skräpigt. HA! Kolla då in detta:

%¤%#";"¤#!!!

Det ser helt enkelt ut som "¤#"%"#;; (valfri svordom)!!! Inte mycket att göra åt det. Dessutom börjar trädgården fyllas av de sedvanliga trista fiberduksspökena, vilket är en nödvändighet så länge Arboarkticum inte är inhägnat av viltstängsel och vi vill förhindra att våra skyddslingar blir odjursföda. Spökena är inte vidare snygga de heller, även om man kanske så här i Halloween-tider lite tillkämpat kan låtsas som att det ger en viss hotfull karaktär åt husets närmaste omgivning.

Eftersom vi redan är trötta på växtlighetens vilosäsong börjar vår tillbedjan till vår galna Primula muscarioides, som fortfarande tycker att arboarktisk höst är en lämplig säsong för storståtlig och färggrann blomning, likna religiös tillbedjan. Så här vacker är den ännu idag:

Arboarkticum's Top Model 2010???

Med tanke på den uppmärksamhet hon får av oss kan man väl säga att det varit ett ganska smart drag av henne att vända på årstiderna. Synd att inte fler av hennes grannar fattat tycke för metoden.