Tord kan vara den mest korkade av alla våra grannar och får till och med Dumherrarna att framstå som små genier. Tord är som ni redan räknat ut fasan och förfärligt fåfäng. Han brukar stå på Åsen tidiga sommarmorgnar och kråma sig och skrika ut sin olåt och klagan över att ingen förstår hans storhet. Det är inget ont i Tord, men han är lite jobbig, om man säger så. Särskilt när den notoriske ungkarlen skroderar om sina erövringar (vilka naturligtvis aldrig ägt rum), önskar man att den patetiske tuppen kunde tagga ner lite.
Tord - tragikomiskt korkad fasantupp
Tords högsta dröm är ett helt harem av hönor. Och tro det eller ej, men en sommar var det någon för oss obekant högre makt som hört Tords bön och samtidigt ville få sig ett gott skratt. På en åkerholme en bit utanför gärdsgården hade denne någon låtit utplacera ett tiotal fasanhönor. Trist för Tord, som slet fjädrarna från kroppen i frustration, så satt alla hönorna inburade i ett hägn. Stackars Tord cirklade dagarna i ända runt buren, av naturliga skäl, som övergick hans förstånd, utan att få hugg. Efter denna så uppenbara nesa blev sig Tord aldrig riktigt lik. Räven Max däremot fann situation ofantligt festlig. Han skrattade så han kiknade och ramlade omkull. När den värsta skrattattacken var över, sansade han sig, slickade sig om munnen och grävde en tunnel in i buren. Men då hade Tord, som tur var, redan svimmat av skam och vanära.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar