Fortfarande näst intill däckade av alla botaniska intryck från den gröna, botaniska smältdegel som är Madeira, går vi som i dimma och märker knappt att det är minus 12 grader ute och att en tjock, hård isskorpa lagt sig ovanpå snön och effektivt gömmer allt klorofyllbaserat liv.
Märkligt, vilka kontraster man kan uppleva bara knappt fem timmars flygresa härifrån! I Madeiras parker och trädgårdar är blomsterprakten kanske inte gränslös i midvintertid, men nog tar den ändå andan ur vilken arboarkticer som helst.
Märkligt, vilka kontraster man kan uppleva bara knappt fem timmars flygresa härifrån! I Madeiras parker och trädgårdar är blomsterprakten kanske inte gränslös i midvintertid, men nog tar den ändå andan ur vilken arboarkticer som helst.
Det finns arboarktiska läderlappar som aldrig kommer förlåta
oss för att vi inte tog hem denna nektarstinna skönhet.
En helt ny bekantskap för oss var den stora solandran, Solandra maxima, som vid påläsning i den madeiriska floran visade sig vara både fantasieggande och intressant – och dessutom nästan påträngande vacker! Växten härstammar från Sydamerika, där indianerna sedan urminnes tider hittat på allehanda hyss med växten: vatten som tappats från de slutna knopparna har använts för att bota ögoninflammationer, medan alla växtdelar är en bra bas för att koka en effektiv nervgiftssoppa. För att riktigt spä på den morbida framtoningen pollineras de makalösa stora blommarna endast nattetid och endast av fladdermöss.
På Madeira används den som en kraftig klängväxt eller till och med häckplanta! I Sverige sägs solandran kunna odlas som krukväxt. Tyvärr fick vi inte med oss varken frön eller sticklingar från just den här växten hem, till stor sorg för Teddy och Freddy som gärna hade hjälpt oss i trädgårdsarbetet om vi kunnat erbjuda dem en slurk solandra då och då.
På Madeira används den som en kraftig klängväxt eller till och med häckplanta! I Sverige sägs solandran kunna odlas som krukväxt. Tyvärr fick vi inte med oss varken frön eller sticklingar från just den här växten hem, till stor sorg för Teddy och Freddy som gärna hade hjälpt oss i trädgårdsarbetet om vi kunnat erbjuda dem en slurk solandra då och då.
Inlägg
21.48.
SvaraRaderaJag säger det igen. Jag är en tradionell människa. Jag förväntar mig blogginlägg klockan 07.00. Så att jag kan ta mig en kaffepaus i arbetet.
Men, jag gillar även att läsa detta inlägg trots tiden. Det passar till ett glas vin, kompletterat med en sovmorgon imorgon. (ledig. lovely.)
Men rackarns. Jag tyckte det var nyss ni skrev att ni skulle studera miljön utanför skandinavien. Själv har jag precis hittat hemdatorn...
Life, short and wonderful at the same time.
/Marit, tidlös...
...och bortse från min felstavning av ordet TRADITIONELL.
SvaraRadera/Marit :D
Vilken matrona! Så synd att ni inte fick med någon stickling så Teddy o Freddy fått lite godis.... Såna hjälpredor ska man ju pyssla om lite extra :-)
SvaraRaderaHa´t himla gôrgôtt
Nina
Men Marit - håll ändå med om att det är lite spännande när universums grundvalar skakar? :-D
SvaraRaderaOch Nina - vi får hoppas att något av det andra som följde med från den blomstrande ön kan falla läderlapparna i smaken. Annars finns ju alternativet att åka tillbaka och göra ett nytt försök att ta en liten stickling... (inte oss emot!)