torsdag 9 juli 2009

Läbbig strandsticka

Om man vill bli framgångsrik försäljare gäller det att hitta bra namn på sina varor. Det är väl därför som den gamla hederliga mjölmållan numera bara säljs under namnet quinoa, vårbrodden får heta vaniljgräs och ogräset oxknä säljs som medicinalväxt under det mer exotiskt klingande Niu Xi.



Försök inte! Strandloka heter det

Kanske var det vetskapen om detta som fick Tirups örtagård i Skåne att plocka in den, utmed hela den svenska kusten vilt växande strandlokan, Levisticum scothicum, i sitt sortiment under namnet Skotsk libbsticka? Att sedan Derome perenner i Halland gjorde om spexet och denna gång kallade växten för isländsk libbsticka är nästan en ännu större bedrift.


Stjälk av strandloka - går att använda som kvanne
- men varför skulle man?

Nåväl, ingen skugga ska falla på strandlokan eller strandstickan som den också kallats. Den är på flera sätt en riktigt läcker växt. Men lite skamsen känner man sig allt när man inser att man lika gärna kunde ha gått ner på strandängen och hämtat hur många som helst, helt gratis. Skälen att skörda växten är emellertid få: eftersom den ser ut som en lågväxt korsning mellan libbsticka och kvanne har den också använts ungefär som dessa grönsaker. En måhända avgörande skillnad är dock att strandlokans smak lär vara vidrig, så varför inte använda kvanne och libbsticka i stället och låta strandlokan vara ögonfägnad i örtlandet?

1 kommentar: