torsdag 23 september 2010

Kamikazepäronet Sandy

Arboarkticerna brukar nästan kokettera med sitt ointresse för att förtära frukt – om man inte först förädlar den till choklad eller vin förstås. Det finns dock frukt som kan slinka ner även i rått tillstånd. Sandpäronet, Pyrus pyrifolia, eller nashipäron, som det ofta säljs som i livsmedelsbutikerna, är ett sådant. Här har vi en frukt som är fast och krispig i hullet men samtidigt mild och saftig – exakt det som krävs för att falla kinkiga trädgårdsextremister på läppen.

Jo, det är faktiskt ett päron,
trots att det vare sig ser ut eller smakar så

Eftersom det japanska sandpäronet enligt vissa uppgifter ska gå att odla i Sverige (mer tveksamt enligt andra) har vi naturligtvis tagit till vara frön från köpefrukt och låtit dra upp. Sju små nashipäronplantor har nu tillbringat sommaren intill en norrvägg utomhus för att inte detroniseras av norduppländsk sol och torka. Vore det inte för en speciell händelse i somras skulle förmodligen de största av plantorna redan nu ha testats på friland. Nu får de ytterligare en övervintring inomhus.

Den speciella händelse vi åsyftar är att vi i samband med ett besök på byggmarknaden Hornbach i Fittja, söder om Stockholm, högst otippat, fick tag på ett redan betydligt större sandpäronträd för en ynka hundralapp. 'Chojuro' som det här kultivaret visst heter har redan fått en hemvisst i Sydrabatten. Sandy, som vi kallar henne, låter också hälsa till alla läsare att hon på intet sätt bekymrar sig om den nära förestående vintern. Modig eller korkad? Framtiden får avgöra.
Fröken Sandy Chojuro på plats

Stora djupgröna päronblad

Vad som är klart redan nu är att Sandys pälsbrättade svartvita knoppar är ovanlig dekorativa. I och med denna insikt är den första kandidaten till vår årliga tävling Knopptoppen utsedd. Go Sandy, Go!

En flicka i päls

8 kommentarer:

  1. Spännande att höra hur nashipäronen trivs uppe i norr, funderar på att skaffa ett här.
    Vilka fina pälsiga knoppar fröken Sandy har!

    SvaraRadera
  2. Jamen visst har hon, och det hade vi ingen aning om.
    Vi kan vidare redan nu avslöja att vi känner till andra trädgårdstokar i Uppland som odlar sandpäron och redan har fått frukt (dock i något bättre zon än vår fyra.Så hos dig i den fagra Södern lär det näppeligen vara några problem.

    SvaraRadera
  3. var annars än hos Arboarkticum får man sig en fruktbar (pun intended) lärdom så här en regnig onsdag. Ett päron som vägrar standardiserade uppfattningar. Måste ha fallit långt från apelsinträdet. (jag skyller på blodsockerhalten. Fika!)

    SvaraRadera
  4. Fika? Klockan halvfem?? Trodde du var benhårt inbiten 5 o'clock tea-are vid det här laget! Ta inte våra fördomar ifrån oss!!

    SvaraRadera
  5. Va??? Ni slår mig med häpnad gång på gång!! Kan man odla sådana underbart goda päron här??? Måste få fråga hur stort tålamod man måste ha från frö till den storlek era egensådda har nu? Talar vi många år? Annars springer jag och köper frukt NU!

    SvaraRadera
  6. De största av våra frösådda plantor är kanske ett par-tre decimeter nu efter ett bara ett år. De växer snabbt och vi gissar att de är lika stora som Sandy inom ett par år. Sandpäron ger dessutom frukt vid ovanligt unga år så spring och köp frukt du.

    SvaraRadera
  7. Nu har du fixat så att alla sandpäron försvinner ur butiken. För vem vill inte ha en sådan knopp!?

    SvaraRadera
  8. Hejsan! Kul att läsa om dina sandpäronet, hur har det gått nu några år senare?

    SvaraRadera