En ny vår

Den tillfälliga värmeperioden med försommartemperaturer är över för den här gången. Nu är det återigen bistra nordanvindar och nattfrost som gäller. Men om man tar på sig en extra tröja och en basker kan man ändå gå runt på upptäcksfärd i trädgården. Det har vi gjort.

I höstas röstade ni läsare fram ullvidet Ullrik, Salix lanata, till segrare i säsongens Knopptoppstävling. Nu blottar Ullrik, utan allt för mycket skam, vad som dolde sig i dessa knoppar:

Ullrik - som gud skapade honom

Vår sympatiska bohuslind, Tilia platyphyllos, har vi också skrivit om förut i en ofta framgooglad text. Men med ett bladutspring som det här tål man att visas flera gånger. Nästan erotisk skönhet, eller hur?

Sveriges näst ovanligaste träd är ovanligt sevärt så här års

Vår finska rödbjörk Petula, Betula pubescens rubra, vill dock gärna anta utmaningen om läckrast just nu. Det här är ett träd som vi har haft en smula problem med att få att trivas i vår torra jord, och som därför har fått flytta flera gånger.  Nu verkar hon dock ha hittat hem och prålar i mängder av rödbrättade blad:

Rödbjörken Petula bekänner färg

Vår fortfarande unga pappersbjörk Rhamses II, Betula papyrifera, har fortfarande inte fått sin karaktäristiska flagande vita stam. Men visst funkar väl den här stammen också? Särskilt när han slapp ifrån snöret till stödpinnen. Den lilla midjan som uppkommit försvinner snabbt på björkar.

Rhamses II, denna säsong med getingmidja

Granne med Rhamses, uppe på Åsen, bor de flesta av våra rönnar. Alla utom denna, Sorbus sargentiana, är redan utslagna. Varför detta träds svenska namn är kastanjerönn förstår ni säkert.

Kastanjerönnens knopp, lika stor, klibbig och kulört som hos en hästkastanj

Och när vi ändå är inne på kastanjer måste vi faktiskt också visa en bild på en av våra hydridkastanjer som drivit upp av material insamlat på Norra Latins skolgård i Stockholm och som vi redan skrivit om vid upprepade tillfällen. Sinsemellan är alla kastanjer som fortfarande lever i kullen tämligen olika. Men frågan är om inte den här lilla sirliga rödlätta fröknen är allra smakfullast av dem? Eftersom hon fortfarande bor på vår kompost har hon ännu inte fått något eget namn. Kanske dags att fixa det?

Läcker hybridkastanj, lillasyster till Angie, som vi visat bild på tidigare