Att förlora sig i en flora

Arboarkticerna brukar under stundom tipsa om kuriös litteratur. Tyvärr är denna oftast i princip omöjlig att uppbringa (utom på lika kuriösa antikvariat), då arboarkticernas smak har mer gemensamt med de litterära ideal som gick i graven ungefär samtidigt med Ernst Rolf än med mer moderna alster. Nu har vi en god nyhet för alla som tröttnat på våra vanligtvis hopplösa boktips. Idag ska vi göra reklam för en publikation som bara har något år på nacken och som i allra högsta grad fortfararande finns till försäljning.

Vad är då haken, för det måste det väl ändå finnas någon sådan när vi är i farten? Jodå, möjligen är det så att denna bok ändå inte intresserar merparten av våra läsare, ety den är en smula provinsiell. Men för dem av er som likt vi älskar växter och har någon slags koppling till Östra Svealand måste denna framställning vara något av en plaskblöt dröm. Ja, just nu funderar vi i termerna av att detta måste vara den bästa bok vi någonsin läst och vi har slagits om den ända sedan vi köpte den i julklapp till oss själva.

Vad vi talar om är förstås den fantastiska forskargärningen Upplands flora från 2010. Under tio år har ett drygt 60-tal inventerare dammsugit varenda kartbladskvadrant av Sveriges yngsta landskap i jakt på skatter från Floras rike. På nästan 900 sidor presenteras Upplands nära 2000 vilda växter med vackra bilder och detaljerade beskrivningar och utbredningskartor. Kan det bli bättre?

Köp, köp, köp!!!

Ja, det kan det faktisk. Åtminstone om man är arboarkticer och brukar skämta om att traktens flora måste skrivas om efter alla rymlingar som numera smitit ut från vår trädgård. Högst sannolikt har vi nämligen blivit sannspådda. I Upplands flora beskrivs ett flertal sådana växter som vi på goda grunder antar har oss att tacka för sin existens, då de beskrivs ha sin nordligaste utbredning exakt på den plats där vi spänt upp våra bopålar. Plötsligt känner man för ett ögonblick historiens vingslag och uppfylls av en känsla av att faktiskt ha åstadkommit någonting i detta jordeliv. Nåja, den känslan går säkert över inom kort, men denna bok kommer vi nog alltid att älska.

En oumbärlig guldgruva för växtintreserade upplänningar