Massor med tomater...
Visserligen har vi aldrig någonsin fått lika många tomater. Det fullkomligt dräller av dem i stora klasar. Och visserligen har vi aldrig fått så stora och vackra tomater som i år. Men vad hjälper det?
...och rekordstora.
Inte en enda av de mångtaliga, granna och gigantiska frukterna har den gynsamma sommaren till trots haft lust att mogna. Tomaterna lyser fortfarande i september grönare än gräsmattan. Vad kan vi ha gjort för att förtjäna detta??
Intressant. Det enda jag kan föreslå - trots den heta sommaren - är att tomaterna trots allt inte stått varmt nog (som i stekande södervägg eller för kalla nätter trots varma dagar?). Men jag antar att det redan har tänkts på. Är de odlade från egna frön? (alltså tagna från år till år från egenodlade tomater). Då kan vad jag förstått den "genetiska koden" (som t ex styr när de är tänkta att mogna) försvinna eller åtminstone försvagas.
SvaraRaderaVadan detta?
SvaraRaderaCamelliadamen ger sig in i seriösa spekulationer om potagerier!
Vem är du och vart har du gjort av Nilla, din ligist???
Det var en ren olyckshändelse. Camellia är nu åter nedgrävd i det nya skugghörnet, bland andra mörkerälskande hybrider. Nu ska hon väl hålla tyst.
SvaraRadera(fast det kliar ibland i en bladnerv, kanske, kanske kommer det upp lite bilder bara, helt anspråkslöst på en sedan länge nedsövd trädgårdsblogg)
Griniga gröna tomater. Orden är sann poesi som smälter som god choklad i munnen.
SvaraRaderaKanske dags att ge den vegetativa lyriken ett ansikte?
SvaraRadera