Inledningsvis vill vi börja med en ursäkt till årets mest orangea höstdräkt i Arboarkticum. Denna tillhör den kinesiska skenkamelian och inte alls, som vi så felaktigt påstod förra veckan, den koreanska diton. Både dessa stewartior har varit otrygga och otröstliga hela veckan på grund av sammanblandningen och vi hoppas därför att lite upprättelse ska åstadkommas genom detta medgivande. Vi lovar att läsa bättre på skyltarna i fortsättning.
Så här ser den koreanska skenkamelian ut just nu,
således inte alls som den vi visade förra veckan.
De båda skenkameliorna är för övrigt inte några särskilt goda vänner och har helst så lite som möjligt med varandra att göra. Det är därför den kinesiska, betydligt större, skenkamelian slagit sig ner på den före detta krocketplanen på baksidan medan den, betydligt mindre men tidigare utplanterade, koreanska kusinen hukar i skuggan på surtorget i plommonlunden.
Men när vi ändå är inne på temat orange måste ni även titta på den här kanaljen:
Eldfängt päronträd
Det här är en gammal bekant som vi visat förut och som härrör från den arla urtid då arboarkticerna i allt sitt oförstånd inhandlade fruktträd och planterade i sin trädgård. Någon frukt har dock det här päronträdet aldrig hittills producerat, faktiskt inte ens några blommor. Dessutom har trädet skaffat sig ett ganska tragiskt växtsätt med en tidigt tvådelad krokig stam och spretiga grenar.
Linnés päron stod det på etiketten när vi inhandlade trädet som en liten telning i Julita slottsträdgård för många år sedan. Det namnet har vi dock aldrig påträffat i litteraturen eller någon annanstans heller sedan dess. Så riktigt vad det här ofruktbara och trista trädet verkligen är för något är vi inte säkra på. Då det dessutom står på en alldeles för attraktiv plats har motorsågen flera gånger de senaste åren tittat lystet på trädet. Hittills har det dock klarat sig och kanske var det tur för titta vilket färgsprakade höstskådespel det bjuder på i år! Vi får ta oss en funderare på om detta är skäl nog att låta trädet bero.
Linnés päron hösten 2014
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar