Nosar & Näbbar Del 11: Vilken vickning!

Läs alla tidigare avsnitt av Nosar & Näbbar här.

Vännerna hjälptes åt att duka fram muffins, paté, ost, baguette, ägg och bacon och slog sig ånyo ner till bords. Knappt hade de hunnit sätta sig förrän Rolf återigen klappade i händerna och ropade:

– Seså, flickor – entré!!!

Och ut ur den angränsande klädkammaren struttade i samma ögonblick en liten trupp showdamer med en något tvivelaktig uppsyn. Det var vildsvinssuggan Barbro och några av hennes olyckssystrar av skilda slag som för kvällen åtagit sig, det förhoppningsvis lönsamma, extraknäcket att agera bensprattel på Rolfs äggsexa.

Ingen av de inkallade artisterna tycktes riktigt bekväm med sina scenkostymer och sminket satt på trekvart. Dessutom doftade damerna som om de redan satt i sig en stor del av det flytande gage Rolf haft stående i klädkammaren. De utgjorde långt ifrån någon behaglig syn och gästerna började skruva lite generat på sig. Rolf lät sig dock inte bekommas.

– Gentlemen! Det är mig ett sant nöje att få presentera showgruppen Piggies & Poultry! basunerade han ut, inte utan stolthet.

Själva showen skilde sig sedan inte så mycket ifrån den styltiga entrén utöver att den framfördes till suggestiv musik som strömmade ur en liten skränig bandspelare som en av damerna ställt på salongsgolvet. Att kalla uppträdandet för bensprattel var onekligen att överdriva. Artisterna hade i själva verket fullt sjå bara att hålla sig upprätta i de högklackade skor som klövar och klor tryckts in i, varför de mest stod och vevade med vingar och framben, var och en med sin egen tolkning av musikens rytm. Redan efter ett enda förvirrat nummer gick alltihop käpprakt åt fanders.

Barbro, som befann sig längst fram på scenen, och möjligen var den som tagit för sig mest av gaget, tappade plötsligt balansen och föll handlöst baklänges på de två bakomvarande dansöserna, vilka i sin tur fällde de resterande artisterna på samma sätt. Hela scenen förvandlades i ett huj till ett upprivet hav av rödsminkade trynen, tuperade stjärtfjädrar och gropiga kasslerlika grisgumpar i nätstrumpor.

Nu brast det för den känslige och temperamentsfulle Herr Melin som uppenbarligen fått nog av den plågsamt dåliga underhållningen. Han kastade baskern i golvet, rev pälsbitar ur skulten och hävde ur sig de mest vederstyggliga franska svordomar som någonsin hörts. Därpå greppade han ett av äggen på bordet och vräkte det rakt i pannan på den feta Barbro, som låg högst upp i den bananlikördoftande artisthögen.

Han kastade baskern i golvet...

Men se det skulle han inte ha gjort! För det var just det som fick artisterna uppmärksamma på vad publiken just satt och mumsade på.

– Mina ökologiska ägg! skrek hönan Gunilla, som raskt kom på fötter igen och gjorde ett aggressivt utfall mot vickningssällskapet.

– Mina bortadopterade kultingar! sluddrade Barbro, och tog ostadigt sikte på baconpannan.

– Min stackars baguette! Skrek gåsmor Rut, av någon ännu okänd anledning.

Sedan var slagsmålet i full gång. De frivolt klädda herrarna försvarade sig tappert, men mot den högklacksbeväpnande och spritt språngande galna artisthopen kunde de i längden inte hålla stånd. Salongen med alla dess småborgerliga accessoarer demolerades fullständigt och samtliga gäster, inklusive Rolf själv, hann få duktigt med stryk innan de lyckades fly ut ur grytet .

Ännu vid soluppgången kunde man se den bedagade artisttruppen som ursinnigt jagade sina offer uppe på åsen.

Se det var ett spektakel som man sent skulle glömma!

Fortsättning följer…