Månadsbilden nummer 3, 2010

Det är minsann inte alltid roligt att ha rätt.

För två månader sedan utslungades följande profetia, som trots emot framtiden: "farhågan är att nästa, och (hemska tanke!), även näst-nästa, månadsbild kan komma att se ut som kopior av denna första."

Det skulle vi aldrig ha sagt om vi hade trott på det, på riktigt. Men håll i er, nu kör vi - mars månadsbild, komplett med mer än välbekant snötäcke och byråkratiskt jämngrå, igenmulen himmel:

Men vad i ... %&#!&/?

Efter denna klagesång kan vi lyckligtvis ändå plocka fram ett trumfkort ur rockärmen: hade vi haft ljudeffekter på vår blogg hade vårens ankomst ändå varit tydlig, för några hundra meter ut på åkern, intill bäcken, står de nu där, våra kära trumpetande älskade exotiska jätte-pippifåglar tranorna. Och som de trumpetar! "Tvivlen icke", skrålar de! "Äggtoddyn är framdukad!"

Och det finns faktiskt en hel del vårtecken. Månadsbilden är idiotiskt nog tagen på en av tomtens mörkaste platser, men runt hus och träd finns gott om barmark och mängder av avbiten lökblast - det närmaste man ofta kommer vårblomning i vilddjursnästet Arboarkticum.

Och alldeles under den stackars innätade magnolian närmast kameran har minsann en liten primula smält fram. Visst skymtar gula knoppar där i mitten???

Knoppar som ännu någon stund skonas från gnagargaddar