fredag 30 september 2011

Månadsbild 9, 2011

Fortfarande ingen nattfrost och just nu har dagstemperaturen överstigit
20-gradersstrecket med råge i två dagar. Likväl går det inte att blunda för
att hösten är här. De flesta träd har redan fått höstfärger och löven far
i luften. På arboarkticerna går det dock ingen större nöd. De är lediga
från jobbet och gör allt sådant som inte hanns med i somras, som att spika
staket och plantera horder med lignoser.

onsdag 7 september 2011

Detta är slutet

Arboarkticerna längtar ständigt till södern, men längre söderut än så här lär vi aldrig komma. Här tar nämligen trädgården slut, vi har, som man säger, nått vägs ände. Nu finns det inte längre mer odlingsbar mark att exploatera utmed tomtgränsen. Åtminstone inte åt det här hållet.

Ultima australis arboarktica

För den som noga studerat den arboarktiska kartan på hemsidan befinner vi oss på den del av tomten som fram tills nu gått under namnet Ängen. Det är väl lika bra att medge att denna experimentverksamhet blivit ett gravt misslyckande. Så gott som samtliga växter vi på ren chans planterat direkt i den obearbetade och usla jorden har strukit med under årens lopp, antingen uppätna av ondsinta gnagare eller kvävda av det höga gräset. Endast tre lignoser på platsen kan ännu sägas vara vid god vigör, vår blågran, en slånbärsbuske och en vanlig fläder.

Nu när halva ängen för första gången klippts ner till grämattenivå (se bilden ovan) påträffades två överlevare till, en liten grönpil och en tysklönn som mirakulöst klarat sig. Som belöning för sin tapperhet har de nu befriats från ogräs och fått en rejäl tilldelning god plantjord och täckbark. Dessutom har de begåvats med en nyplanterad granne - en koreansk stickgran (Picea koraiensis), inte att förväxla med de betydligt vanligare koreagranen Abies koreana.

En sörmländsk fostergran i exil

Utöver att kanske bli det sydligaste träd vi någonsin kommer att plantera har den lilla granen en egen historia värd att berätta. Vi har nämligen fått den av en plantskoleinnehavare i Sörmland, som var besviken på den. Hon tyckte nämligen att de koreanska granarna, av vilka hon hade massor eftersom de hade grott mangrannt, var alldeles för lika vanliga svenska skogsgranar för att kunna säljas. Möjligen hade hon till och med blivit lurad och fått fel frön av fröfirman, trodde hon. Vi fick granen för att kunna jämföra med de två andra exemplar som vi redan hade av samma träd, men köpt på annat håll.

Eva, om du kan läsa det här så kan vi meddela att alla tre granarna är mycket lika, vilket väl ökar sannolikheten att du har fått rätt frö. Med tanke på hur små de fortfarande är tycker vi också att de är betydligt kraftigare och tätare än vanliga granplantor. Det ska nog bli fason på de här små asiaterna också ska du se.
 
Så här ska förresten granen se ut som lite större, schysst va?

måndag 5 september 2011

Revansch!

Ståtligt substitut

Vår fordom så ståtliga silverlönn Long John, som av beklagansvärda skäl blivit något av en följetong den gångna sommaren, är nu hämnad. På Johns plats har nu i stället planterats det högsta och mest iögonfallande träd vi hade till hands - en hängbok. Måtte detta sticka ordentligt i ögonen på alla som uttryckt att de skarpt ogillar alla former av planteringar högre än gräset i gräsmattan.

Detta är toppen tycker vi

Väx nu fort och duktigt lilla vän och bli groteskt hög och skrymmande! Vi har till och med för avsikt att rucka på våra principer och ge dig några skopor gödsel till våren för att skynda på detta. No more Mr Nice Guy!

fredag 2 september 2011

Griniga gröna tomater

Alla växter har inte förstått att utnyttja årets ovanligt långa, torra och varma sommar lika bra som yuccapalmen i gårdagens text. Tomaterna till exemel.

Massor med tomater...

Visserligen har vi aldrig någonsin fått lika många tomater. Det fullkomligt dräller av dem i stora klasar. Och visserligen har vi aldrig fått så stora och vackra tomater som i år. Men vad hjälper det?

...och rekordstora.

Inte en enda av de mångtaliga, granna och gigantiska frukterna har den gynsamma sommaren till trots haft lust att mogna. Tomaterna lyser fortfarande i september grönare än gräsmattan. Vad kan vi ha gjort för att förtjäna detta??

torsdag 1 september 2011

Yuccan blommar

Tänk, för bara några år sedan visste vi inte ens att det gick att odla yuccapalmer på friland i Norduppland. Än mindre att man kunde få dem att blomma. Men sådant är fallet just i detta nu. En av våra yuccor (Yucca filamentosa), en gulbrättad sådan, har i smyg utvecklat en lång stängel som nyligen har börjat blomma för fullt.

Gulbrättad palmlilja i Sydrabatten...

Vissa växter har verkligen förstått att utnyttja den långa och torra sommaren, som dock sjunger på sista versen nu. Hoppas hösten fortsätter på samma vis.

...blommar nu för fullt