Det som göms i snö

Vi har än en gång blivit påminda om att det är gnagarna som är våra värsta vinterfiender, inte klimatet. Sork, harar, rådjur och älg betar ner och ringbarkar varje år tio gånger fler dyrbara växter än vad kyla och is förtär. Ja, till och med i vinterförvaringen inomhus stryker det varje år med betydligt fler växter genom vår egen vanvård än vad vårt bistra vinterklimat förmår utomhus.

Detta har i år blivit tydligare än någonsin, mycket tack vare det ovanligt tjocka snötäcket, som inte bara isolerat från kyla utan också skyddat våra växter från den obarmhärtiga vårsolens strålar. Detta har medfört att våra annars ganska griniga vintergröna växter i år mår bättre än vanligt. Ja, till och med hjulträdet, Trochodendron araloides, som alltid tidigare protesterat högljutt över den förplägnad vi erbjudit, är hyfsat nöjt i år.

Hjulträdet, grön och grann, och med nästan alla blad i behåll, kikar upp ur snön

En annan vintergrön kompis som tittat fram är den koreanska tallen, Pinus koraiensis, med sin övernaturligt svallande kalufs. Inga som helst problem med härdigheten här inte! Fortsätter det så här kan vi snart skörda egna pinjenötter från honom, precis som man gör i Kina. Vad vår vanliga pinjetall, Pinus pinea, som för alltid är dömd till ett vinterliv inomhus, ska bli avundsjuk!

Koreatallen - ett litet långhårigt troll i Övre pinetet

Påskhelgens kanske gladaste gröna överraskning blev dock denna. I vår jakt på vintergäck i en av trädgårdens skuggigaste hörn hittade vi plötsligt rynkolvonet, Viburnum rhytidophyllum, – en gladlynt filur som vi inte ens kom ihåg att vi planterat där, än mindre att han var vintergrön. Oj, så trevligt!

Ingen rädder för rynkor här...