Snön har lagt sig som en ogenomtränglig isolerande köldpropp över livet i Arboarkticum. Håglöshet är ordet för dagen.
Vi lägger ännu en åkomma till vintertröttheten med en desperat törst efter form och föränderlighet. Nu längtar vi hjärtknipande smärtsamt efter den tid, då man kan tillbringa timmar med att vandra runt, runt i sin trädgård och ständigt finna nya former och växtdetaljer - som när man gått varvet runt redan kråmande vänt sig åt ett annat håll, för att följa solen, eller kanske vecklat ut ännu ett bladveck för att välkomna värmen. Det känns som ett annat liv, en annan värld eller ett parallellt universum och det är nästan obegripligt att vi trots denna gränslöst utdragna vinter snart är där.
Något riktigt botemedel mot vår mjältsjuka finns inte att uppbringa förrän solen börjat tära ordentligt på snön och vi får se med egna ögon att det finns liv därunder. Men smärtlindring finns: fotoarkivet från förra året - som dock bara får utnyttjas i små och noggrant uppmätta doser, för att förhindra överdosering och gravt beroende.
Idag ger vi oss en injektion formfavoriter från 2009 års april- och majgalleri:
Längtansfulla lönnblommor spränger sitt hölje
Dillpionen vajar som en havsanemon i vinden
Magnolians perfekta våder och sömmar
Fritillarian virvlar förbi
Vackrast våren 2009 - haute couture av olvon
Ullungrönnen vill inte vara sämre - á la mode med fransar
Medan dårörten brutalt viftar med sina dödliga klubbor...
Åh, vad det är många under det vita tjocka täcket som väntar och längtar efter att få sträcka ut mot vårsolen. Skrynkliga små armar som vill veckla ut sig mot blåa skyar.
SvaraRaderaUtan överdrift kan man påstå att ni nu gjort mig lite klorofyllhög:) eller är det bara grava abstinensbesvär?
Rebecca
Fritillarian är nog favoriten, vilken utsökt spiral!
SvaraRaderaGod kväll mina kära bloggvänner! Nu har ni överträffat er själva! Det här var ju en orgie i spännande former, inspirerande färger och intressanta växter.
SvaraRaderaVafalls? Börjar ni tröttna på snön? Själv tycker jag att det är så roligt att pendla på E18 varje dag... och när det är som mest trist tänker jag på mina små frögroddar som tappert kämpar i fönstret, tittandes på snödrivorna utanför... hutter...
Marit
Jamen ack den som fick ta sig en redig klorofyll-fylla! Foto-injektionerna har ju inte RIKTIGT samma hallucinogena potens...
SvaraRaderaMarit - E18, E4 - same same, just different direction... och präcis lika j-a TRÅKIT. Man kanske skulle sätta ett såbrätte ovanpå instrumentpanelen för att roa sig???
eller hur!! Lite skönare vyer än de snömoddiga motorvägarna dekorerade med bilar i dikena...
SvaraRaderaFrågan är väl bara hur trafiksäker man själv blir vid anblicken av en första tapper grodd i blickfånget...
SvaraRaderaHalloj! Vilka bilder, man tackar! Såg faktiskt att mitt skogsolvon var på G med små blad...trots meterhögt med snö kring midjan sträkte de översta grenarna sig stolta mot skyn med små lite ulliga silverfärgade blad, underbart!
SvaraRaderaUllis
Jamen hej där! :-) Ja man får ju försöka intala sig själv att det blir vår - med hjälp av de tappra små blad som vågar visa nästippen!
SvaraRaderaTror förresten att olvonet på bilden är nån sorts parkolvon. Vårt skogsolvon huttrar fortfarande med bladen tillknäppta - men vi får väl säga åt honom att hans fränder minsann börjat vakna nu!
Åååååååååååååååååååå.....................
SvaraRaderaÅ vilka underbara och trösterika vårbilder. Kommer det verkligen att bli så i år också? Jo det klart! Men hopplöst känns det just nu.
SvaraRadera