Bildaktuellt - vi arkebuserar en myt

Myten om orkidén som en svårskött och kinkig varelse är en ovanligt segdragen och svårutrotad skröna.

Låt oss en gång för alla avliva den, här och nu.

Mindre krävande och mer gladlynt än en plastblomma

Det kvalitetsmässigt uschliga mobilfotot i dagens inlägg är en ögonblicksbild från en arboarktisk arbetsplats, som lyckligen begåvats med ett ovanligt ljust och rejält fönster. Detta fönster tjänar då och då som avstjälpningsplats för överblivet material från mer omhuldade arboarktiska boplatser. Den som hamnar här får visserligen ljus, massor av ljus, men även mängder av otäck torr kontorsluft rakt ovanför en illasinnad elradiator. Vattning förekommer, om än sparsamt. Näring eller omplantering är dock en helt okänd lyx i denna andefattiga kontorsmiljö.

Trots detta blommar de här extraordinärt vackra orkideblommorna just nu på ett skott som för ett år sedan skars av från moderplantan, en Sophrolaelicattleya (säg det, snabbt, fem gånger i rad) som blivit för stor för sin kruka.

Man kan kalla det ett fenomen eller en tillfällighet - men vi väljer i stället att se det som ännu ett argument i kampen mot myten om orkideernas svårhanterlighet.