Hur främmande det än låter är det inte ens den första mars helt fruktlöst att skatta bär i Arboarkticum. Se här en liten insamlad kollektion från en dagstur i vinterförvaringen:
Nyskördat
Naturligtvis känner alla igen fuchsians djupröda frukt, densamma som gett upphov till växtens svenska namn, blodsdroppe (eller kristi blodsdroppe), men som numera nästan helt fallit i glömska. Hur många känner föresten till att fuchsiafrukten är ätlig? Se där, alltid någon nyttig användning eftersom de inte duger som utsäde, åtminstone inte om man vill ha likadana fuchsior som frukterna togs ifrån, då får man hålla tillgodo med sticklingar.
Upphovet till namnet kristi blodsdroppe
Lika självklart är det kanske inte att alla känner igen känguruäpplets gula frukt, Solanum laciniatum. Denna kortlivade buske från Australien och Nya Zeeland sägs ibland vara härdig till zon 1, men vi brukar ta in den för säkerhets skull. Oftast brukar den hur som helst dö när den fått sina giftiga små äpplen. Down under, används bären på samma sätt som släktingen nattskatta använts här – som lugnande och febernedsättande medel och mot ihållande variga inflammationer (så kallat fulslag).
"I come from the land down under..."
Hur smakar de ätliga fuchsiabären, då? Gott? Jag har ett förslag angående tomatodling på friland. Det heter "växthuv". Titta in hos www.willabgarden.se och titta på underrubriken Tillbehör och sedan Utomhusodling.
SvaraRaderaHa en skön söndagskväll,
Charlotta
Vi är förfärligt dåliga på att äta frukt och har inte kommit oss för att smaka på fuchsian. Men vem vet, kanske har vi kommit en lukrativ näring på spåren??? (men nä, vore bären smakliga hade nog någon annan redan utnyttjat det)
SvaraRaderaVäxthuv! Nej men titta. Tack för tipset! Hm, då borde det egentligen duga att bygga ett fiberdukstält åt plantorna - fiberduk har vi kilometervis av, eftersom vi skyddar våra små trädplantor från otäcka odjur med det vintertid.
Va kan man äta den?
SvaraRaderaNej det tror jag inte.
Har inga sådana här blodsdroppar.
Men en vacker dag kanske...
Den andra har jag inte ens hört talas om alltid kul att lära sig nya saker.
Ha en bra start på veckan
Annika
Fuchsiasylt kanske vore något? Det låter lagom exklusivt, och man kan säkert servera det på någon ekologisk finkrog, som dessert tillsammans med getost och hackade myntablad.
SvaraRaderaOch känguruäpple till apoteket. Fina grejer ni har i er vinterförvaring!
Trodde först att sommartiden var över oss o jag missat ställa om klockan.... sen såg jag att kommentarerna skrivits innan inlägget.... o då är det väl bar Arboarkticum som ligger i en annan tidszon! Lite före oss andra dödliga....
SvaraRaderaFuchsia o Känguruäpplen skördemogna... inte en timme före, utan snarare ett halvår....
Ha´t himla gôrgôtt i sommarvärmen
Nina
Nja, det är nog snarare Blogger.com som har en egen tid. Den här gången lydde inte webbpubliseringen kommandot att släppa på texten först måndag morgon klockan 07:00.
SvaraRaderaMen att Arboarkticum ligger i en annan tidszon stämmer nog, men snarare ett halvår efter än före er andra.
Men då, jag har fått lära mig att Känguruäpplets frukter är GIFTIGA! Hos mig brukar ett träd leva i tre år och sedan dö, men bär frukt alla åren. Det tredje tar jag frön från frukten och det brukar gå bra.
SvaraRaderaDet är en mycket vacker växt, ståtlig med skön blom - enligt mitt tycke. Men som sagt: giftig. Hur mår ni?
Visste ju att Fuchsiablommor var ätliga även om jag inte smakat själv, underligt vore det ju då om inte även den lilla frukten vore ätlig. Den andra hade jag inte ens en aning om att den existerade, men tur var väl det, att den finns alltså, ifall ni nu skulle drabbas av fulslag.
SvaraRaderaHa det.
Camilla
Se där, blommorna är alltså också ätliga. Vad bra! Alla arboarkticer är nämligen inte lika förtjusta i fuchsior men nu fick de skeptiska ytterligare ett skäl att ändra sig.
SvaraRadera:-)