söndag 13 september 2009

Blasfemiska odjur

Den besinningslöse grävling, vars namn vi inte längre tänker ta i vår mun, fortsätter att terrorisera Lunden å det grövsta. Utöver att flytta stenmurar och gräva upp nyplanteringar som misshagar honom har han denna gång även hängivit sig åt att klå upp väktaren å stora Lundtorget – paddan Tådy. Tådy hade inte mycket att sätta emot när den nedrige nattarbetaren började veva med sina ramar.


Tådy, före och efter attacken

Samtidigt har andra sidan av tomten råkat ut för en annan marodör. Det är Jösse, som är tillbaka efter sin sommarferie och nu på sedvanligt brutalt manér härjar bland försvarslösa örter och små späda oskyldiga lignoser. Minns ni den rosa maskrosen från i fredags? Klart ni gör, men ett minne är blott vad den är för så här såg den ut i morse:


Gormeten Jösse föredrar numera rosa maskrosor

Hösttamarisken i Sydrabatten hade just hämtat sig från Iddis attack i vintras när den nu råkade ut för Jösses förbannelse. Övriga lignoser i rabatten har dock klarat sig helt helskinnade så man börjar ana att tamarisk är något i hästväg. En förklaring kan vara att det just är från tamarisken som man får den manna som Israels barn tjatar om i Gamla testamentet.


Jösses mannadråp

Inte heller bäralmen på Pelousen, Celtis occidentalis, fick vara i fred. Undrar just i vilken religion som dess bär spelar en viktig roll? Tänk att ingenting får vara heligt. Gnagarusling!


Denna bäralm fick aldrig bära bär

2 kommentarer:

  1. Ok, jag fattar.. jag hara BARA iberiasniglar och en enstaka gång grannens katt i rabatterna..harar, grävlingar, rådjur och inte minst vildsvin har inte hittat min trädgård ännu så kanske jag borde vara nöjd... den rosa maskrosen såg ju i varjefall god ut, så man kan inte klaga på Jösses smak.

    SvaraRadera
  2. Kära olycksaliga bloggkollegor

    Varför, varför, varför har ni placerat er samlarträdgård i ett så ogynnsamt grannskap?

    Med den ambitionsnivån och samlarivern är det för sorgligt att läsa och se hur era grannar motsätter sig den utveckling som sker i trädgården. Motsträviga och utvecklingsfientliga skulle jag vilja kalla dem, oavsett hur söta de är i vissas ögon. Dock inte i mina.

    Själv har jag i min iver att markera gränser, varit ut och slängt vedträn på vår granne. I detta fall en anonym rådjursbock som vi kan kalla Rune. Det var dock efter att jag först försökt att tala honom tillrätta. Han vidhöll dock att han skulle få tugga i sig våra växter så alternativet var att kontakta Aschberg och programmet Grannfejden eller att ta ett lite mer direkt initativ.

    Nu har jag inte sett till honom på ett tag, men antar att han lurar runt hörnet. Ungefär som Rolf...

    Suck. Alla illgärningar som sker om nätterna får mig att sova oroligt.

    /Marit, urlakad...

    SvaraRadera