Oskar

Och så kom den då – den första nattfrosten – och allt blev kallt och mörkt och dystert. Men så gick solen upp och frosten försvann snabbt och kvar blev ett förtrollat landskap, mättat av klara höstfärger och miljoner små fuktpärlor.

Jo det här var just vackert! Vart har vaktposten tagit vägen?

Oskar, vår åttabente granne, som åtagit sig att vakta gärdsgården för en skälig ersättning i form av överflödiga flygfän, kunde dock inte alls förstå att uppskatta skönheten. Han lämnade olovandes sin post och gnällde generat när vi tog honom på bar gärning, kurandes i stugvärmen inomhus. ”Det blev lite kallt”, sa han urskuldande med en löjeväckande Närke-dialekt och fortfarande med ett bananflugeben i mungipan.

"Det blev lite kallt", gnällde desertören

Med en sådan vaktpostering är det kanske inte märkligt att trädgården just nu vimlar av oinbjudna grymtande gäster. Vi säger som alla våra forna arbetsgivare: Ut igen och gör skäl för lönen, ditt kryp!