Höstprimörer

Det finns fortfarande små ljusglimtar i det kladdiga grå-brun-svart-grälla höstvädret. Förutom nöjet att fortfarande hitta enstaka perenner som förmodligen går på psykofarmaka och fortsätter avfyra det ena stela leendet efter det andra, så kan man, om man varit en smula förutseende, skörda primörer i grönsakslandet en bra bit in på senhösten och till och med vintern. Och det gäller inte bara mandelmannska zonfjantar, utan även oss vindpinade arboarkticer i det karga Norduppland.

I slutet av juli och början av augusti, när delar av sommarskörden redan är bärgad, sår vi alltid en ny omgång spenat, mangold, vintersallad och gärna lite asiatiska bladgrönsaker i några av våra odlingskragar. Kanske inte det mest exotiska man kan ha i sin köksträdgård, men det är trevligt att trotsa kyla och mörker och kila ut med pannlampa och handskar en kulen oktoberkväll för att skörda egenodlat till middagen.

Späda frostnupna spenatblad - delikat till ankleverpaté!

Även grönsakskonnässören Jösse har dock förstått sig på charmen med höstskörd. Han har uppenbarligen en pannlampa han också, och häromnatten knaprade han i sig vartenda levande blad i vinterpallkragarna.

Väl bekomme, Jösse. Hade kanske du också hade en
burk ankleverpaté som behövde sällskap av en smula mangold?