fredag 16 oktober 2009

Blommig fredag: Höstjoddel

Den här ganska oblommiga höstfredagen är det dags att dela ut årets alpina tapperhetsmedaljer.

För trots bitande kyla och vedervärdigt morgonslask finns det blomster som håller fanan högt och trotsar väder, vind och mörker - man tror knappt det är sant när man ser dem! Och det är inte ens de sista bedagade, urblekta och i olika stadier av upplösning, sensommarblommorna vi pratar om, utan två alldeles sprillans nyutslagna galningar till blomsteralpinister.

Båda härstammar nämligen från bergiga vindpinade trakter, men tycker uppenbarligen att kylslagna vindpinade Upplandsslätter är precis lika trivsamma.

På framsidan blommar fortfarande den bedårande alpvallmon, som nästintill fått oss att göra avbön inför vår förutsägbara antipati mot gult – inte minst idag, när den är genomskinligt självlysande av frost och väta:


"The hills are alive..."

När den brister ut i sina muntra joddelarior svarar, från andra sidan av trädgården, det minst lika självlysande polarblågullet, som vi fått som frösådd planta av en god vän (tack igen, L!). Polarblågullet har blommat mest hela sommaren, och fortsätter glatt som om inget har hänt. Notera de sorglösa pollenkornen som det fortfarande frikostigt delar med sig av till en oförstående och förtorkad omgivning.


"...with the sound of music!"

Kanske borde man upphöja alpvallmon och polarblågullet till förebilder, eftersom de (till skillnad från oss) fortsätter se framtiden an med tillförsikt trots att hösten sveper in oss alltmer i sin bedövande matta av mörker - men de tappra blomstrens dagar är trots allt ändå räknade, så vi nöjer oss med att njuta av dem den lilla stund de fortfarande orkar lysa upp oktoberskumrasket.

Läs fler bidrag till Blommig fredag hos Katarina på Roses and Stuff.

17 kommentarer:

  1. Helt underbara alpvallmon. Den blå färgen är magisk mot det gröna!

    För din info - du har länkat till inlägget den 9 oktober.

    SvaraRadera
  2. Whoops, tack Randi - nu har joddlarna hamnar rätt igen! :-)

    SvaraRadera
  3. Alpvallmon är en verkligen tapper växt. Hos mig har den lagt sig till vila .
    Polarblågullet har en fantastiskt fin färg. Som polar isen.

    Ha en fin helg
    Gunilla

    SvaraRadera
  4. Visst, till och med gult får något försonande över sig.

    SvaraRadera
  5. Such delicate blooms! Lovely. Carol

    SvaraRadera
  6. Polarblågullet? Jag känner mig tveksam till till det namnet. För sött, saknar beska.

    Tänka sig att när Julie Andrews skuttade omkring som den småpilska barnflickan, hade hon en bunt Polarblågull i hamnden.

    SvaraRadera
  7. Underbart med några små söta tuffingar som trotsar kyla o mörker -något att tänka på när man själv känner sig som tröttast. Fina bilder från en spännande trädgård -skulle vilja gå där på upptäcksfärd!Trevlig hösthelg//Eva

    SvaraRadera
  8. Joddläihi!!!
    Läckra blomster i svenska flaggans färger.
    Trevlig Helg!
    hälsn
    AnnA

    SvaraRadera
  9. Jag vet inte om det är eder fotografikonst som gör det, eller om jag också plötsligt drabbades av en positiv känsla för gult. Den är ju riktigt vacker - står sig så bra mot de bruna löven, bara det! Den blå är ju magisk, men det visste vi ju redan. Alpina Uppland? Ok, på horisontalen, då.

    SvaraRadera
  10. Det glimtar till här och där fortfarande,de tappra äro få men finns,härligt!

    SvaraRadera
  11. Ja nu är det höst för idag har det varit snöblandat regn här.
    Vilka färger... helt underbara.
    Annika

    SvaraRadera
  12. Vilka härliga bilder, sådana tappra små blommor. Polarblågullet ser ju nästan ut som Meconopsis på din bild!

    SvaraRadera
  13. Man kan knappt tro att det är höst och kallt...
    Tjingeling
    Monica

    SvaraRadera
  14. Man måste beundra dessa tuffingar som blommar trots kyligt väder. Och den ljust gula färgen är fantastisk!
    Ha en skön helg!

    SvaraRadera
  15. Brave flowers - so optimistic!

    SvaraRadera
  16. Such lovely delicate-looking blooms to be so tough!

    SvaraRadera
  17. De är vackra och tappra båda två - gillar både den blå färgen på polarblågullet men framför allt den milda limegula på alpvallmon. Ovanligt med så bleka färger så här års. Känns nästan somriga! =)

    SvaraRadera