söndag 5 juli 2009

Att välja valnöt

Det finns många valnötsträd i Arboarkticum. Som en gräns mellan Örtagården och Pelousen växer manchurisk valnöt, Juglans mandchurica, och de båda amerikanska sorterna svart och grå valnöt, J. nigra och J. cinerea. På Gårdsplanen, närmast Bokplanteringen finns vidare ett japanskt valnötsträd. Fram tills helt nyligen fanns dock ingen äkta valnöt, Juglans regia, i trädgården.

Skälet till dröjesmålet var inte främst att detta träd är betydligt mindre härdigt än de övriga. Sådana petitesser brukar som bekant inte avskräcka oss allt för mycket. Nej, anledningen var i stället att vi för flera år sedan fick nys om en superhärdig äkta valnötsklon från Vitryssland, ’Loiko’ som med framgång just nu testas så långt norrut som i zon 5 i Arboretum Norr i Umeå. Lite naivt har vi väntat på att den ska komma ut på marknaden.
Parallellt med detta har vi också på egen hand försökt fröföröka egna äkta valnötter med så nordlig proveniens som möjligt, i detta fallet Stockholm, men resultaten har inte varit tillfredställande.

För en månad sedan gav vi upp och åkte till en handelsträdgård och köpte det största äkta valnötsträd vi kunde få tag på från en respekterad dansk plantskola. Denna kungliga dam heter inte oväntat Margrethe och har förärats trädgårdens absoluta hedersplats, mitt på den öppna gräsyta söder om boningshuset, där det under stundom tidigare spelats krocket. Därigenom blev utplanterandet också en milstolpe i våra liv – nu är det definitivt slut med idrottsutövande. Hädanefter ska vi bara ägna oss åt livets goda och skörda egna färska valnötter. För naturligtvis kommer väl Margrethe att klara sig… eller? Fortsättning lär följa!


Der er et yndigt land, det står med brede bøge...

8 kommentarer:

  1. Häftigt. Jag kan bara önska lycka till. Och blir det valnötter kan vi kanske tillsammans ställa till med Valnötsfest!?

    SvaraRadera
  2. May your walnut grow and prosper! One of the hills across the way is call Walnut Hill... though not sure there are still Walnut trees there.

    SvaraRadera
  3. Vilken fin valnöt!
    Är själv sugen på att plantera en, men är osäker på om den klarar sig här några mil söder om Stockholm.
    Hur mår er, växer den på?
    Melker

    SvaraRadera
  4. Hej Melker, kul att du frågar!

    När valnöten var ungefär ett år skrev vi den här uppföljningen: http://arboarkticum.blogspot.com/2010/07/valnotsnytt.html

    I år, när våren kom, var väl läget ungefär detsamma - valnöten fryser tillbaka en del - men faktiskt inte lika mycket som förra året! Det är nu en knappt manshög och mycket frodig och vacker buske, med enorm växtkraft och jättestora blad. Men något enstammigt träd kan man inte räkna med att det blir här hos oss. Men om du bor söder om Sthlm kan det skilja två zoner mellan våra trädgårdar, så gör ett försök! Som sagt, det verkar som att det värsta som kan hända är att du får en jättesnygg buske i stället för ett träd!

    SvaraRadera
  5. Tack!
    Intressant, och fin buske.

    Har också haft många träd/buskar som frusit tillbaka en del. Många trodde jag hade dött, vresbok och judasträd, men de har kommit tillbaka fint. Ja, judasträdet är mer i gräshöjd just nu, men det kommer kanske mer.
    Och bladen är ju lika fina ändå.
    Vresboken gav inga livstecken förrän sent på sommaren.
    En äkta tvåmeters kastanj som jag planterade förra året är dock helt insomnad. Tror jag. Hur länge ska man vänta tro?
    Kan dom stå och tjura en hel säsong?
    Melker

    SvaraRadera
  6. Nej, nån hel säsong funkar inte och ju senare träden vaknar, desto viktigare är det med en lång och varm höst så att de hinner avmogna ordentligt. Annars stryker de likväl med nästa vår i stället.

    Kort sammanfattning av våra erfarenheter är:
    Tillbakafrysning - sällan några problem (det kan till och med vara bra för att trädet ska forma en kroppskonstitution som passar bäst för den aktuella zonen).
    Sent uppvaknande - blir däremot oftast förödande förr eller senare. Lägg inte för mycket krut på dessa växter. Köp nya och plantera i ett bättre läge i stället.

    SvaraRadera
  7. Ok. Tack och hej till Castanea alltså.
    I min fantasivärld ligger vår trädgård vid medelhavet, men några av växterna håller uppenbarligen inte med.
    Några andra vill ändå vara med och låtsas och fortsätter växa som om vi vore grannar till Nice.
    Tack för hjälpen!!
    Melker

    SvaraRadera
  8. Castanea? Nä nu yrar du Melker!
    Vi som trodde att det var den äkta valnöten du undrade om? Den äkta kastanjen mår förträffligt och har inte frusit tillbaka alls. Den verkar snarast lättare att odla än ordinär äkta valnöt. Hyfsat snygg äkta kastanj finns ända uppe i Örnsköldsvik.

    SvaraRadera