En samvetsfråga så här i högsommartid: är det någon som känner igen sig i den markerade texten ovan? Den är klippt från julitipsen på Odla.nu, och vi förundras ännu en gång över den bild av trädgårdsliv som svenska medier förmedlar.
I ärlighetens namn ska man väl erkänna att Odla.nu inte på något sätt är värst. "Lata dagar i trädgården" brukar vara en återkommande rubrik i kvällspressens livsstilsbilagor framåt semestertider. Och visst kom det till och med en bok häromåret med titeln "Latmansträdgården"?
Att intressera sig för växter och trädgårdsarbete är naturligtvis inget måste - men om man ser sin tomt som en krigsskådeplats där njutningen endast infinner sig när allt är "klart" (detta märkliga ord i trädgårdssammanhang), dvs gräset tuktat och ogräsfienderna nedkämpade, kan man kanske fråga sig varför man överhuvudtaget har en trädgård. Plats för studsmattan kanske???
Njuter gör vi när vi arbetar i vår trädgård. Den ständigt pågående verksamheten där är vad som ger året karaktär och struktur. Det betyder inte att vi inte stannar upp och går en runda i makligt tempo på kvällen för att se både detaljer och helheter - men den njutningen blir desto större med vetskapen om hur givande - och avslappnande! - dagens arbetsinsats varit.
Vi har snart semester. Då ska vi njuta av rogivande långa arbetspass i vår trädgård.
Så där vill jag ha det också.Jag hade det på tungan men ni skrev det,underbart!
SvaraRaderaHåller helt med. En stor del av avslappningen och njutningen för mig är att få pyssla, klippa, rensa, plantera, men visst är det härligt att sitta ner en stund också om andan faller på. Jag passar på att sitta still och njuta när jag äter frukost ute, tar förmiddagskaffet i trappan och äter och lagar middagen ute. Resten av dagen blir det pyssel.
SvaraRaderaNär jag kommer hem från jobbet på eftermiddagarna och i samband med att jag hämtar in tidningen brukar jag gå en vända för att bara titta och sniffa lite...