måndag 5 juli 2010

Stockholm? Eller falskt plagiat?

Redan i december 2008 berättade vi om vår dröm om att kunna odla plataner på friland. För den som är nyfiken kan vi avslöja att en av småplantorna, som vi då visade upp, idag är ett 30 cm högt, men fortfarande ogrenat träd (som inte vill vara med på bild). Åtminstone några vintrar till får denna miniatyr allt finna sig i att övervintra inomhus.

Som vi också nämnde har vi en längre tid förgäves försökt komma i besittning av den påstått superhärdiga hybridplatanklonen Platanus x acerifolia ’Stockholm’, som är patentskyddad av en halländsk plantskola, men som märkligt nog inga handelsträdgårdar vi varit kontakt med velat sälja. Flera av handlarna har också uttryckt sig med stor skepsis till det mytiska trädet, vars verkliga ursprung också är höljt i dunkel. T.ex. känner ingen trädgårdsmänniska i huvudstaden till var detta ovanligt härdiga moderträd skulle kunna tänkas ha stått fram till mitten av 1980-talet.

Vid en blixtvisit till Nyköping förra veckan lyckades vi till sist komma över ett exemplar av vad som påstods vara en Stockholmsplatan. Trädet var illa medfaret av kyla och vinterfukt men nya skott trängde fram i riklig mängd. Försäljaren försäkrade också god härdighet och menade att vi med vårt torra klimat (om än nära tre växtzoner sämre) nog skulle lyckas bättre än han gjort.

Stockholmsbladet

Väl hemma igen med den 3,5 meter höga, luddiga och dammiga platanen kände vi att det var något som inte stämde. Vi tittade en gång till på växtetiketten och sedan på bladformen och konstaterade att detta inte alls var någon varumärkesskyddad halländsk hybridplatan utan vad vi tror är en renrasig amerikansk sådan, en Platanus occidentalis, tydligen också den med tillnamnet Stockholm. Hur många Stockholmsplataner finns det egentligen???

Just nu både dammiga och luddiga, men håll med om att de är läckra

Eftersom vi inte känner till i stort sett någonting om vårt nya träd, men förmodar att det inte är särskilt kaxigt i vinter när snöstormarna viner, har vi planterat det så gynnsamt vi bara kan i nästan ren sand, direkt i Åsen, som också läar något för den grymma västanvinden. Dessutom lät vi en där rotad krusbärsbuske stå kvar som nanny åt den ömrotade platanen den första vintern. Nu är det bara att vattna duktigt tills den rotat sig och sedan hålla tummarna! Hoppet är det sista som överger naiva arboarkticer.

Stockholm i vårt hjärta...
 
 

6 kommentarer:

  1. Ända tills i våras hade vi en platan, handplockade frön från från Barcelona. Den växte dock mer som en buske, frös ner ganska ordentlig varje år. Efter denna vinter är vår platansaga slut. Hoppas du lyckas bättre!

    SvaraRadera
  2. Håller tummarna för att den ska trivas och växa sig stor och stark.

    SvaraRadera
  3. Att du lyckats med en sydländsk platan i Sollentuna, åtminstone under en tid, är mycket hoppingivande och humörhöjande, Ulla.
    Tack för allt tumhållande!

    SvaraRadera
  4. Den levde under åtminstone tre, jag tror fyra, år och var som högst 1,5 meter.

    SvaraRadera
  5. Upptäckte i sommras att det står en platan på Medborgarplatsen i stockholm på den sida som uteserveringarna är.

    SvaraRadera
  6. Jodå, hela Söder är nedlusat med exotiska träd numera. Bara en sån sak som att nya Hornsgatan är kantad med gingko biloba. Vem hade trott det för tio år sedan

    SvaraRadera