Full sensommarblom i Örtagården
Allting mår inte dåligt i rådande arboarktiska torkan och hettan. Nej, inte ens de växter som påstås vilja ha det fuktigt knorrar unisont. På den torraste platsen, högst upp i det torra Örtland 4 huserar en av dessa, den väldiga skålörten, Silphium perfoliatum. Den blir fortfarande större och större och får fler och fler våningar för varje år. Helt oberörd av vattenbristen är den i år uppe i fem våningar och är drygt 2,5 meter hög.
Skålörten odlades i Sverige redan av Linné. Vild växter den annars på den nordamerikanska prärien, där den naturligtvis har används av indianfolk för både medicinska och magiska ändamål (vilken växt har inte det?). Dess huvudsakliga användning är dock värd att uppmärksamma lite extra. Om man knipsar av den kraftiga blomstjälken sipprar det fram en stor klump kåda som stelnad kan användas som tuggummi mot dålig andedräkt.
Kanske är också tuggummiört ett bättre namn än skålört. De påstått skålformiga bladfästena tycker åtminstone inte vi är så framträdande som det brukar betonas. Men så samlas det heller inget vatten i dessa skålar hos oss, åtminstone inte just nu.
Skålörten får fler och fler blommor för varje ny våning - nu har vi slutat räkna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar