onsdag 26 augusti 2009

Goda förebilder

Alla behöver goda förebilder.

Det kan ju inte vara så lätt alla gånger att som liten ensam planta i Arboarkticum veta hur det är tänkt att man ska arta sig.

Omtänksamma fosterföräldrar som vi är gör vi ibland en växtbildande insats och visar våra små gröna vänner hur deras framgångsrika släktingar i den stora vida världen gjort sig sin lycka.

Oavsett vad man tycker om Botaniska trädgården i Uppsala i övrigt, tror vi de flesta håller med oss om att den flera hundra meter långa skuggrabatten intill den norra muren är ovanligt sevärd. Därifrån tog vi, i ovanstående beskrivna bildande syfte, följande bild som inspiration till våra småväxta telningar Hjorttunga, Asplenium scolopendrium och kompisen Frilandsadiantum, Adiantum pedatum sub. Pumilum.


Framgångsrika förebilder har stjärnglans i Botan...

Men tror ni de förstod att vara tacksamma över denna välvilliga pekpinne för fortsatta strävanden? Bah, knappast. De otacksamma ynglen bara fnös när vi visade dem bilden och sa:

”Kom igen när ni börjat leva som ni lär och skaffat egna förebilder. Låt oss se en Hannu eller en Maj-Lis med gödning i nappflaska så kan vi börja snacka!”


...medan småkusinerna mopsar sig i Arboarkticum

6 kommentarer:

  1. Oj,oj pekpinnar kan sätta sig som giftpilar i gröna hjärteblad.Tacksamhet kan lätt blandas ihop med dess släktingen Fnysus Phoniga Phoerobildus,särskilt av väldigt unga plantor som nyligen sett jordmyllan på ovansidan.

    SvaraRadera
  2. Fast jag tror att de som får växa i sådan kärlek och i sin egen takt kommer att bli så mycket vackrare och mer långlivade hos er än någon annan stans.

    SvaraRadera
  3. I love the striking black stems of Maidenhair. Lovely shots of it growing in an unusual spot. I have it under an apple tree and enjoy eyeing its delicate leaves and stems up close.

    SvaraRadera
  4. Jag tror nog att enträgen vinner, och vem vet hur länge de haft på sig i Botaniska. Själv har jag just i dag brutalt delat på ett par lavendelplantor – de blev alltså mindre...men jag hoppas på det bästa.

    SvaraRadera
  5. God kväll kära bloggkollegor!

    Efter en hård dags slit är det befriande att läsa om telningarnas hårda uppfostran i det karga norduppland.

    Och nästa gång våra mer högresta tonåriga telningar beklagar sig över våra råd och tips om hur de ska utvecklas ska jag bara svara, det finns de som har det värre. Vi visar till exempel inte bildexempel på praktexemplar att inspireras av.

    Med en önskan om en skön natt i trädgårdsdrömmarnas land, lämnar jag nu min kära plats framför datorn, till förmån för sängen.

    /Marit

    SvaraRadera
  6. Marit - du är faktiskt vansinnigt rolig! :-D

    SvaraRadera