lördag 8 augusti 2009

Bönestund

Nu är tiden för religiösa upplevelser i köksträdgården. Under sker där var och varannan dag – senast i morse hade plötsligt haricots verts i en mängd lagom för att föda ett medelstort väckelsemöte materialiserat sig från ingenstans under natten.

Men vår tillbedjan idag ägnar vi främst bondbönan, denna kålgårdens klassiska delikatess, som idag börjar kännas lite bortglömd - rentav ratad.


Red Epicure och Giant Exhibition Longpod -
bönor för både Gourmet och Gourmand.


Den som ägnat några soliga sommartimmar åt att sprita bondbönor förstår säkert vår hängivna relation till denna bönornas böna - för vilken rörande balja det ändå är! Det är faktiskt näst intill lite sentimentalt att se hur bönorna så omsorgsfullt skyddats mot omvärlden av det tjocka, vadderat skidhöljet.


Curlingförälder?

Att man sedan kan tycka att beskyddandet går till överdrift när bönorna dessutom ska skalas rena, varenda en, från det skyddande skalet runt det mjälla, ärtgröna och gräddsmakande bönköttet, det får man väl ha överseende med i tider som dessa när curlingförälder är begreppet på allas läppar.

Kanske får man ändå ha synpunkter på förhållandet mellan rens och återstående matböna. Det hade ju inte gjort något om proportionerna dem emellan varit tvärtom. Det är väl inte heller någon djärv gissning att det lite väl tidsödande rensningspysslet är en av förklaringarna till varför den här läckra och lättodlade bönan är en så sällsynt gäst på våra matbord.


Vänster: släng. Höger: ät.

4 kommentarer:

  1. Å vad det ser gott ut. Jag har av någon anledning missat att så bondbönor i år, men det är ju bara så underbart. Jag tycker om själva rensandet också, en meditativ syssla, även om jag håller med om att det hade varit trevligt om resultatet blivit lite mera. Men då kanske det inte hade varit lika gott?
    Hoppas ni fick en riktigt god måltid - jag menar bönestund,
    Eva

    SvaraRadera
  2. Tack själv för mången mycket läsvärd text! Du besitter dessutom en växtkunskap jag bara kan avundas :-). Hursomhelst, bondbönor, ja. De är lite från en svunnen tid, på något vis. Som du säger, är proceduren möjligen frustrerande för den stressade nutidsmänskan. Kanske ska man införa bondbönsskivor – kräftor är ju populära nog, trots att det faktiskt är minst lika mycket jobb att ta sig in till det gottaste. Men så ackompanjeras ju arbtete med en skvätt vin förstås...

    SvaraRadera
  3. Time well spent! The plant world is so clever in the myriad of ways for protecting its buds, fruit and seeds, and in how they devise techniques for the certainty of offspring. Love your photos!

    SvaraRadera
  4. Tack för en sån tankvärd text till bondbönans lov! Så fint! Nu är jag inte intresserad av den religiösa aspekten - men lovorden till växandet och bondbönerna gillar jag verkligen!

    Förr i tiden när jag odlade och var självförsörjande på grönsaker och annat så blev det massor med bondbönor, mellan potatisen bl a. Nu är det lite mer sällsynt. Men bondböner är goda att woka också!

    SvaraRadera