Årets semesterblomma 2009

Det här årets sommarsemester lider mot sitt obönhörliga slut, och för att i mesta möjliga mån förhindra alltför våldsamma ångestattacker springer vi smått hysteriskt omkring med planteringsspadar i händerna ena sekunden och gräsklippare nästa.

Trots idog aktivitet kan vi inte hindra tankarna från att summera och utvärdera den ljuvliga tid som varit – det hör ju liksom det mänskliga kynnet till.

En fundering som slog rot var att försöka utnämna årets mesta semesterblomma i Arboarkticum. Vilket blomster skulle kunna få den stora äran att symbolisera årets bästa veckor? Kanske den vackra mackiabuskens blommor, som slog ut för första gången en av våra första semesterdagar? Hm, nä, de var faktiskt inte så mycket att skryta med. Rudbeckian då, som är så oerhört pampig varje sensommar? Nänä, lite för vanlig va? Men porslinsklockan måste väl ändå ligga bra till – som vi tjatat om den? Fast njääää… den känns liksom lite för fin i kanten.

När vi sluter våra ögon och föreställer oss bilden av sommaren 2009 så är det hampdån vi ser.

Årets semesterblomma år 2009
tar emot våra stående ovationer

Hampdån???

Vafalls?

Vad är då det för suspekt trädgårdsväxt? Nej, i ärlighetens namn ska vi omedelbart medge att någon trädgårdsväxt är det inte, i alla fall inte hos oss. Men strax bortom tomtgränsen, i kanten av den åker som gränsar mot Arboarkticum, har någon spelat bonden ett spratt – eller kanske utfört en välgärning? – med utsädet. I stället för en välmatad rågåker har vi hela semestern kunnat njuta ett hav av färggranna hampdån, uppblandade här och var med det enfärgat lila pipdånet.

Hampdånet, Galeopsis speciosa, är ganska vanlig i åkerkanter och dikesrenar, men i sådana här mängder har vi aldrig sett den. Månne är det återigen vår lurige lille trädgårdsmästare Dennis som fastnat för det forna namnet Cannabis spuria och börjat odla för husbehov?

Hampdån en masse gratulerar sig själv till en lyckad prestation