Tragikomik i Örnsköldsvik

Det var en gång en stadsträdgårdsmästare i Ö-vik som hette Ove Johansson. Denne man har varit något av en hjälte och ständig inspirationskälla för oss arboarkticer. Under paroller som ”i Ö-vik kan man bo i en vingård och åka skidor till jobbet” och ”Allt som kan odlas i Skåne kan också odlas här” lät han i början av millenniet plantera ut alla möjliga och omöjliga exoter över hela innerstaden. Med tanke på Ö-viks extremt nordliga läge var detta säkert i mångas ögon ett uppenbart vågspel. Nu har vi själva varit på plats för att besikta resultatet.

I Goferlunden odlas bibliskt klassiska barrträd som
ceder, påstås det i kommunens broschyr

Tyvärr Ove, men sticker man ut hakan får man vara beredd att ta en smäll. Av de stolta planerna återstår idag inte mycket att se. Visst finns här och var kvar sporadiska rester av projektet, några valnötsträd av härdigare sorter och staketdruvor, men resultatet som helhet är med facit i hand direkt nedslående. Borta är de cedrar, magnolior, tulpanträd och gingkoträd som det skroderats om. Likaså är de ”övervintrade afrikas blå liljor” som omtalas i den broschyr som kommunen låtit trycka upp om projektet ett minne blott.

Samma plats vid vårt besök. Vresrosor och
ölandstok känns inte riktigt lika exotiskt

Särskilt ett träd var dock vid vårt första påseende en glad överraskning. Ett trumpetträd av okänd sort har överlevt i ett skyddat läge intill sydväggen bakom Badhuset och blommade nu för fullt. Vid en närmare titt upptäckte vi dock hur detta möjliggjorts. Intill trädet satt ett stort varmluftuttag som hela tiden pumpade ut 40-gradig klordoftande luft inifrån simhallen. Ska man skratta eller gråta?

Wow, blommande katalpa i Ö-vik

Vi beklagar Ove, men detta gick fullständigt åt skogen. Med det kanske passar bra in en stad där Modo (Holmen) är en av de största arbetsgivarna och plantskola snarare är ett begrepp som förknippas med ishockey.

Den trista sanningen bakom sensationen