En magiker i kruka

Vi är minsann stolta ägare till ett alldeles eget drakblodsträd (Dracaena draco). Naturligtvis lystrar han till namnet Draco Malfoy, men är trots det både stilig och anspråkslös och faktiskt en smula vek. Några vinterlekar i snön är inte aktuella för den här killen, som hos oss snarast får betraktas som krukväxt.

Draco viftar med alla sina trollspön

Ursprungligen härstammar drakblodsträden från Kanarieöarna och namnet kommer av den röda harts som utsöndras från stammen om man rispar den. Med en stam som blöder drakblod är det inte underligt att drakblodsträdet ansetts ha magiska krafter - men i själva verket finns ingen bevisad effekt alls inom medicinen. Däremot kan man använda hartsen till att lacka fioler. Se där, ett alldeles kostnadsfritt husmorstips från Arboarkticum!

Drakblodsträden hör faktiskt till liljeväxterna - vilket ställer till det när man försöker åldersbestämma dem. Liljeväxter bildar inga årsringar, så dendrokronologi fungerar icke. Ryktet säger att de kan bli mycket gamla, men kanske är det snarare utseendet på stammen som ger intryck av ålderdomlighet. Tja, vad vet man - det finns i alla fall ett omskrivet och ryktbart träd på Teneriffa som sägs vara tusenårigt.

Vad som är föga känt är att drakblodsträdet alltså kan användas som en mycket pampig och häpnadsväckande lättskött krukväxt. Problemet är bara att få tag på ett exemplar. Det finns fröer att köpa på Impecta, men de fröerna har vi aldrig fått att gro. Vår trevliga lille vän Draco fann vi hos Petra på Lysekils Örtagård för några år sedan. Han sägs vara uppdragen av örtagårdens tidigare ägare, Kurt Jimmefors, något 10-tal år tidigare - men om fröet kom från Impecta eller inte förtäljer inte historien. Vi hade för övrigt gärna varmt rekommenderat ett besök på den här helt unika platsen utanför Lysekil, med en gigantisk örtagård och en plantskola där man kan skrota omkring en bra stund i hörnen på jakt efter roliga fynd, men vi läser på hemsidan att trädgården numer bara är öppen för gruppbesök.

Vill man se fullvuxna drakblodsträd behöver man inte plåga sig med en charter till Kanarieholmarna, utan kan i stället avnjuta ett besök i Edvard Andersons växthus i Bergianska trädgården i Stockholm.

Växthusdrake (vad gör vi när Draco blivit såhär stor???)