Söndagen 5 september är det inte bara Tjejmilen och bakluckeloppis i Sikhjälma, det är också Svampens dag. Detta tog vi, trots vårt omvittnade svampintresse, föga notis om. Vi plockade tillräckligt med svamp redan i fredags och har som bekant gott om svamp i förråden ändå. Vi tänkte i stället ägna denna gudomligt ljumma sensommardag åt att i god tid höststäda i trädgården. Exempelvis skulle äntligen den där halvdöda krusbärsbusken i Sänkan bort. Det var DÅ den mykologiska almanackan protesterade högljutt och ledde oss in i svampfållan igen. I gräsmattan under den borttagna busken uppenbarade sig plötsligt en hel hoper stora vita, illaluktande, trattskivlingar.
Vita trattskivlivlingar i dagen när krusbärsbusken försvann
Vi fattade nästan omedelbart vad det handlade om men konfronterade för säkerhets skull vår bästa och mest uppdaterade svampguide - Icaförlagets Svampar till husbehov från 1951.
Här en verklig kunskapskälla till skillnad från
allt recent trams som man ger ut nuförtiden...
allt recent trams som man ger ut nuförtiden...
Jodå, det var som vi trodde. Vi hade fått storstilat besök av den famösa jättetrattskivlingen eller "Jättetratten" som den rätteligen borde kallas i enlighet med vår hypermoderna svampguide. Enligt densamma är jättetratten en ätlig och god svamp. Någon som är sugen på lite stuvad jättetratt??? Jasså inte det!
...eller ska vi snarare kalla den för "Svampbok för daredevils"
Himmel vad glad jag blev att ni inte ÅT den där! Hjälp, jag vågar knappt äta champinjoner;)
SvaraRaderaHa det gott,
Charlotta
Menar du köpta champinjoner från Ica då eller?
SvaraRaderaHa, ha, nej, de som växer i vår gräsmatta=) Under lönnen...
SvaraRaderaOch vi som älskar champinjoner har inga egna! -Orättvist!
SvaraRadera