Vissa blommor gör sig extra bra när de kråmar sig i det bleka, skira höstljuset. Till dem hör vår nya bekantskap korsgrevian, Grewia occidentalis.
Lavendelstjärnan kråmar sig över sitt nya namn
Vår korsgrevia inhandlades i våras på postorder. Den lilla planta som levererades till oss i maj är nu redan en mindre buske, med alldeles undersköna lavendelrosa, stjärnformade blommor. Visserligen är blomningstiden för varje utslaget blomster kort, men antalet är desto fler och blomningstiden har pågått med obruten styrka sedan i juli. Det sägs att frukterna är ätbara, men några frukter har vi hittills inte sett röken av, trots den myckna blomningen. För oss frukt-ratare är det i så fall intressantare att barken sägs kunna förhindra gråhårighet - men det tipset känns möjligen en smula daterat och knappast trovärdigt nog att slakta vår vackra buske för.
Nu är det strax dags att ta in den frost-ömma skönheten. Dess ursprungliga hemvist är Sydafrika och man kan därför knappast räkna med nån vidare utomhustrivsel den kommande säsongen. Det blir till att knöka in den någonstans bland alla andra "Jag vill ha lagom svalt och massor av ljus"-gastande sydlänningar.
Förresten är korsgrevia ett vådligt trist namn. På engelska kallas den Lavender star flower - tjusigt så det förslår! Vi plankar glatt det namnet och kallar fortsättningsvis grevian för lavendelstjärna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar