lördag 25 september 2010

Hösthälsning från humlegård

Man brukar säga att asken är det första trädet som fäller sina blad på hösten. Det stämmer inte i Arboarkticum. Nänä, tänker ni. Det är förstås någon knäpp exot ni odlar. Något besynnerligt barrträd som redan i slutet av juli fäller sin barr. Nix, svarar vi. Den som kommer först och också går först hos oss är vanlig inhemsk hägg. Lite trist just nu är därför att vi har en stor hägg som behagat slå sig ner rakt i blickfånget innanför gärdsgården.

Häggen har redan gjort höst

Som synes är dock inte hela häggen lövfri. Nej, när häggen lämnar in passar den närmsta grannen på att pråla. På själva gärdsgården växer nämligen guldhumle, Humulus lupulus ’Aureus’, som så här års skickar ut sina revor flera meter upp i häggen.

Guldhumlen där den egentligen ska vara

Vanlig humle och dess samhörighet med Tierpstrakten har vi skrivit om tidigare, men vad som är värt att påpeka är att guldhumlen tycks trivas betydligt bättre hos oss och just nu är pyntad med säkert miljoner små begärliga kottar. Men det kan förstås ha en så simpel förklaring som en mer gynnsam plantering i full sol. Eller är det häggen i egenskap av hösttrött klätterställning vi ska tacka?

Det regnar kottar från himlen - guldregn

2 kommentarer:

  1. Ja, vad snabbt den där sommaren gick. Eller var det förra året? Har några vaga minnen av värme...

    SvaraRadera
  2. Ja, men det var då en välsignad sommar. Den bästa på mycket länge. Fast det var vi väl värda efter den värsta vintern någonsin.
    Trist dock att längta till sommaren när det fortfarande bara är september. Det får nog bli en tripp till Madeira även denna vinter...

    SvaraRadera