onsdag 19 maj 2010

Sura miner i surjordsreservatet

I ett hörn av Lundens stenhårda kalkjord har vi under flera år med nära nog obefintlig framgång försökt tvinga stackars surjordväxter att överleva. Efter att på senare år försiktigt ha börjat bättra jorden med granbarr och rhododendronjord har resultatet förbättrats avsevärt. Nu med sommaren inpå knutarna kan vi med glädje konstatera att samtliga surjordsväxter, både vintergröna och lövfällande, för första gången överlevt en hel vinter på denna plats.

Men säg den glädje som varar för evigt. Nu återstår nämligen nästa tuffa uppgift – att identifiera alla växterna. Av någon egendomlig anledning har någon av våra animaliska grannar denna vinter genomfört ett vansinnigt roligt spex och avlägsnat samtliga växtskyltar. Våra misstankar går mot ett närbeläget skatbo, men självklart dömer vi ingen ohörd. Utredningsarbete pågår.

Eftersom vi har så begränsad erfarenhet av surjordsväxter står vi nu alltså inför ett digert detektivarbete. Lika bra att börja nysta genast. Visst är väl det här en stor häxal, Fothergilla major, som för första gången beslutat sig för att blomma?

Stor häxal, eller?

7 kommentarer:

  1. Vet inte men den broschen skulle jag kunna tänka mig till festblåsan...

    SvaraRadera
  2. Suck ja, de enda blåsor vi ser numera har vi i händerna... Men vad är väl en bal på slottet?... mot en eftermiddag i vårträdgården!!!

    SvaraRadera
  3. Japp, det är en häxal, fothergilla major! Ursnygg, väldoftande buske!
    Hoppas att 'växtidentifieringen' går bra!
    Kram Ullis

    SvaraRadera
  4. Tack Ullis!
    Och ha det så trevligt i Türi!

    SvaraRadera
  5. Ja, se skator, de kan då hitta på hyss! Är absolut värdelös på rariteter och deras namn, men helt klart ursnygg, det kan jag bekräfta!
    Ha det gott i vårvärmen,
    Charlotta

    SvaraRadera
  6. Läskunniga skator är väl inte det sämsta. Annars är vi som vanligt imponerade över hur arboarkticerna envist slåss mot elementen och förutsättningarna. Jag utgår från att ni själva ler från öronsnibb till öronsnibb, om inte annat för att balansera ph-värdena.

    SvaraRadera
  7. Nja, läskunnigheten på trakten är väl sådär, skatorna inget undantag. Vi antar att de använt skyltarna för att bygga någon klurig hushållsmaskin i stället.
    Ph-balans eller inte, slåss mot elementen gör vi onekligen, men ler gör vi mest när vi får läsarkommentarer som dessa ;-)

    SvaraRadera