onsdag 26 maj 2010

En botanisk skrattspegel

Vi tycker oss ha märkt att det finns två typer av människor: de som arbetar i sin trädgård, och de som använder den för rekreation.

Månne är det så även i växternas värld? Här är Styrketränaren (naturligtvis motsvarad av arboarkticerna själva) – som behöver töja, tänja, slita och dra för att känna sig nöjd med tillvaron och Solbadaren (låt oss säga att hon motsvaras av vår granne) – som med verklighetsfrånvänd min timme ut och timme in steker sitt skinande ansikte i solgasset.


Den fyllda tovsippan, Anemone sylvestris Pleniflora -
en trädgårdens lätting
!


Medan klockbergvallmon, Meconopsis quintuplinervia sliter,
drar, töjer och tänjer för att befria sig från skyddshöljet.


Sedär, det gick ju! Och redan ser hon sig om efter ett ogräsjärn!

4 kommentarer:

  1. Va! Kan man inte både få tycka att det är kul att ta i och jobba i trädgården - men sedan, efteråt sitta ned och njuta av det man lyckats åstadkomma så här långt. En annan variant är att njuta först och se allt som behöver göras...då kanske det är skönare at blunda mot solen...

    SvaraRadera
  2. Vilka härliga bilder!

    SvaraRadera
  3. Ett nytt och intressant perspektiv! Själv har jag alltid mest känt mig som om jag vore anställd (oavlönat!) av tusen bortskämda lättingar som ständigt ska ha mat och dryck och ans och ständigt klagar över den dåliga servicen på det här stället, "men det är ju så svårt att få tag på tjänstefolk" så jag tolereras ändå onådigt. Nu inser jag att jag inte är ensam i staben. Tänk på de små trägna marktäckarna som jobbar oavbrutet! Alltmedan tulpanerna/strandraggarna står och latar sig och flörtar med flockar av fnissiga påskliljor. - Vilken meconopsis förresten! Underbar!

    SvaraRadera
  4. Där sa du nåt: oavlönat slit! Exakt! Vi borde kanske förena oss i någon form av trädgårdsfacklig rörelse, och kräva mer behållning för arbetet? Vi säger NEJ till skadedjur och NEJ till borttorkade perenner! Och absolut resolut NEJNEJ till bortfrysta grenar!

    SvaraRadera