Tierpsjuryn sätter ner tassen. Och framtänderna.

På trädgårdsmässan i år utnämndes Maris Peer till årets potatis. Nu är det dags för Tierpsjuryn att säga sitt i den viktiga potatisfrågan.

På tredje och sista plats placerade sig Amandine och Highland Burgundy Red. Juryn nändes faktiskt inte ens smaka på dessa märkligt doftande utländska spektakel. ”Passar inte här” var ett omdöme som hördes i den spetsnästa jurygruppen.

"Utländskt bjäfs"

Andra plats delas av sorterna med damnamnen Chérie med Anya. Fortfarande tyckte juryn att det var onödigt tillkrånglat och modernt, men en smakbit eller två slank ändå ner. ”Det är i alla fall snygga tjejer, på sitt sätt, men omöjliga att stava till”, blev det slutgiltiga omdömet.

"Annorlunda, men inte oäven" . Notera nafs- och bitmärken.

På första plats då: TADA!!! Tierpsjuryn valde enhälligt samma potatis till vinnare som trädgårdsmässans nästan lika meriterade proffstyckare: Maris Peer är, enligt Tierpsjuryn, en oemotståndlig potatis till sommarens sill- och primörbuffé. En bit Västerbotten till hade varit kronan på verket, tyckte juryn!

"Oemotståndlig klassiker!" I princip utplånad.

Själva skär vi tänder och tänker att vi aldrig, aldrig någonsin igen, ska lägga potatis på förgroning i ett obevakat vindsutrymme utan minst ett dussin riggade musfällor runt omkring. Vi ber också att få påpeka att vi och Tierpsjuryn inte delar syn på varken sättpotatis eller något annat, överhuvudtaget, i tillvaron.