tisdag 23 februari 2010

Årets mossigaste boktips

Häromdagen, när vi dammsög en gammal dammig bokhandlares hylla för trädgårdslitteratur, föll våra ögon på ett bortglömt och oansenligt litet häfte:

Lavar och mossor – 52 vanliga arter. 32 sidor beskrivningar och färgfoton av Sveriges vanligast förekommande dito hade stått i denna hylla och inväntat vår ankomst ända sedan anno dazumal 1984. Någon kanske tycker att titeln låter nördig och rentav, hahaha, en smula mossig? Det kan vara svårt att motsäga – men detta var ändock precis vad vi letat efter.


Ännu en kioskvältare till det arboarktiska biblioteket!

Framför allt lavar frodas i Arboarkticum, och såsom de hängivna tabellbitare vi utger oss för att vara, har vi förgäves sökt efter vettiga källor och artnycklar på nätet. Vi har inte heller känt oss riktigt mogna för volymen Lavar – en fälthandbok, på sisådär 450 sidor, vilket är den skrift man vanligtvis råkar på i ämnet.

Häftet inhandlades på stört, trots en viss oro för att expediten antingen skulle hånskratta och peka finger åt oss inför butikens övriga kunder, eller möjligen fråga om vi verkligen menade allvar med intentionerna att köpa detta hopplöst svårsålda bokexemplar. Men inköpet avlöpte utan incidenter, och bingo! I avsnittet Skogsbrynet hittade vi namnet på den lav som gäckat oss mest. Filtlav heter den vackra formation som täcker den stora stenen i Lavrabatten. Att laven som delar sten med filtlaven befanns vara en trattlav och återfanns i avsnittet Tallskogen, trots att det är minst 600 meter till närmaste vuxna tall, orkar vi inte hänga upp oss på – vi är så glada över att ha lyckats med artbestämningen att vi inte tänker gnälla över slika petitesser.


Filtlaven - icke längre incognito i Arboarkticum

11 kommentarer:

  1. Själv tillhör jag den militanta milisen som tycker att man ska skyffla bort gräsmattan och ersätta den med ljuvlig mossa. Fast jag får cricketspelarna på mig här om jag så andas detta på engelska. Urintressant om Johannesbrödskaraten f ö, alltid någon ny lärdom att hämta från Uppland.

    Sedan tror vi absolut på existensen av galantofoberna, en tjurig samling som enbart sammanträder på högsommaren.

    SvaraRadera
  2. Camellia! Du är VANSINNIGT rolig! :-D

    SvaraRadera
  3. Tack, och ni är VANSINNIGT kunnig, och skarpögd. Tackar för korrektionen, har nu åtgärdat misstaget.

    SvaraRadera
  4. Jag älskar både lavar och mossor och hade knyckt boken före om jag hunnit;)
    //CAmilla

    SvaraRadera
  5. Roligt att höra att det finns fler moss-nördar! :-)

    SvaraRadera
  6. Jag håller alltid ögonen öppna när jag är på loppis eller antikvariat - man vet ju aldrig vilka fynd man kan göra. Just den här boken hoppas jag att jag också stöter på nån gång!

    SvaraRadera
  7. Skulle inte heller ha något emot att införliva den med samlingarna ;-) Tur vi är spridda i landet så vi slipper jaga på samma ställen....
    Sen har jag lite svårt o förstå.... är galantofob någon som har snödroppsrädsla eller någon som inte gillar snygga kläder.... Ser fram mot fler tolkningar....
    Ha´t himla gôrgôtt
    Nina

    SvaraRadera
  8. Nina det var en alldeles strålande tolkning av ordet galantofob! Ser ordboksavsnittet framför oss: Galantofob: Någon som skyr modets nycker och excesser i klädväg.

    alt.
    Galantofob: Sjuklig skräck för medlemmar av släkten Galanthus och dess kusiner.

    SvaraRadera
  9. Jag blir ju alldeles lycklig. Måste kolla nätet om den finns att inhandla.

    SvaraRadera
  10. Vad roligt att det inte bara är vi som är moss- och lavfreaks! Gissar att boken går att få tag på - annars fanns ju som sagt två brottarvolymer med titlarna Mossor - en fälthandbok och Lavar - en fälthandbok.

    SvaraRadera
  11. Lyckades få tag i boken antikvariskt för 50 spänn. Har den om några dagar. Kul!

    SvaraRadera