Vi har funderat en hel del över trädgårdsmänniskors varma engagemang för småfåglar. Att känna ansvar för trädgårdens invånare är kanske en helt naturlig förlängning av intresset vi hyser för det levande och gröna i vår omgivning? Just nu är ju den omgivningen som bekant varken särskilt grön eller synbart levande, och fåglarna i Arboarkticum är mer än välkomna som färgklickar och en påminnelse om att det stundar mer livfulla tider framöver (hur otroligt det än kan verka när man studerar väderleksprognoserna).
Dock kan vi inte låta bli att irritera oss en smula på våra små vänners matvanor. Det är nämligen till att ha blivit kräsna!
Det började med koltrasten. Att han inte gillar russin vet vi sedan tidigare - det påstås annars vara en alla tiders vinterföda för svultna trastar. Men nu har Kolis besvärliga matvanor gått så långt att han till och med slutat äta äpplen!
Dock kan vi inte låta bli att irritera oss en smula på våra små vänners matvanor. Det är nämligen till att ha blivit kräsna!
Det började med koltrasten. Att han inte gillar russin vet vi sedan tidigare - det påstås annars vara en alla tiders vinterföda för svultna trastar. Men nu har Kolis besvärliga matvanor gått så långt att han till och med slutat äta äpplen!
"Frukt är inte godis"
Än mer märkligt är att alla fåglar plötsligt mangrant bestämt sig för att rata jordnötter. Det spelar ingen roll om förråden av hampa, kokosnöt, solrosfrö och talgbollar tagit slut: de förr så eftertraktade jordnötterna hänger ändå orörda kvar.
"Jordnötter - bara sååååå nittiotal" tycker de arboarktiska fåglarna.
Vi har försökt byta märke, provat en annan matningsautomat, och även (för omväxlingens skull) hängt upp nötterna i en ny trädgren. Nada.
Vad ska vi tro? Har de kinkiga små dunbollarna helt enkelt tröttnat? Har en massallergi slagit till i Arboarkticum? Eller finns det en konkurrerande fågelmatning uppe i byn med mer exklusiva varor - kanske rentav pekannötter???
Inlägg
Jordnötterna hänger kvar länge här med - men ännu värre är det med talgbollarna! Har tillverkarna börjat krydda dem på annat sätt? Jag har inte behövt fylla på en enda gång i vinter, de jag hängde upp i höstas finns fortfarande kvar.
SvaraRaderaDäremot kan jag lätt fylla på solrosfrön både morgon och kväll. Det är nog ingen idé jag köper något annat....
Märkligt! Mycket märkligt!
SvaraRaderaTalgbollar funkar fortfarande utmärkt här. Och inget är så populärt som hampa (nedra knarkarfåglar!).
Detta mysterium borde utredas!
God morgon kära bloggvännner
SvaraRaderaUr led är tiden, jag ställer mig lika frågande som ni. Fågelmat som tidigare uppskattades ratas numera av de bortskämda små liven.
Och knarkarfåglarna huserar nog enbart i Tierp, i Enköping (den soliga trädgårdsstaden) går solrosfröna bäst.
Marit
Godmorgon kära Marit!
SvaraRaderaFågelmatsmysteriet bara växer - månne är det dags att ringa Naturmorgon och få ett utlåtande från expertpanelen??
Och Marit, du har som vanligt satt huvudet på spiken vid jämförelsen av våra uppländska kommuner. Berätta gärna vad det är för skojiga frön som enköpingsfåglarna hittat, som får dem att tro att de även denna årstid befinner sig i en solig trädgårdsstad. Våra tierpska fågelpundare är grymt avundsjuka!
Det var märkligt! Påminner lite om när jag hade höns. De ratade all havre utom grannens. vi fick aldrig veta varför.
SvaraRadera:-D Helt fantastiskt Lillebeth!
SvaraRaderaMan får kanske helt enkelt bara sluta sig till att fåglar är besvärliga, bortskämda och oberäkneliga (och ganska roliga).
Jag tycker att även de skånska fåglarna har blivit extra kräsna i år... Däremot så läste jag angående talgbollarna att vissa av de billigare sorterna är sådana beskaffade att de fryser till isklumpar om det är för kallt, och blir i praktiken oätbara för de små.
SvaraRaderaMinsann, talgbollsproblemet har visst till och med varit på riksradion idag! Men de obildade fåglarna i Tierp har naturligtvis inte tagit del av det utan snaskar obekymrat vidare på talgen... (alltmedan de glor surt på jordnötterna).
SvaraRadera