Moderna trädgårdsmysterier 8: Varför är det så svårt att minnas tolvgudablomman?

Tänk att det är samma sak varje år. Att man inte minns! Det dyker upp saker i rabatter som man inte har en aning om vad det är, förrän (om man har tur) de börjar blomma.

Intill vår lunddocka dyker det på vårarna upp ett ljusgrönt salladsrufs. Först har vi ingen aning om vad det är - det visste vi inte i år och inte något tidigare år heller. Är det en primula? En liten funkia?? För inte kan det väl vara en helbladig ormbunke av något slag???

Går den att äta?

Veckorna går och mystiken tätnar. Placeringen intill lunddocka och sorgklocka gör ju gällande att det här skulle kunna vara något vi rankar ganska högt.

Och så till slut, när blomstänglarna börjar visa sig, trillar polletten ner! Det är ju förvisso en primulasläkting, nämligen tolvgudablomman, Dodecatheon meadia, som fått äran att klä den hedersamma platsen. Och nog sköter den det uppdraget ganska bra, när blomningen tar vid precis då lunddockan gjort sitt?

Hur kunde vi glömma dig???

Ännu en växt i samma grannskap visar på en variant av glömskeproblemet: ibland vet man ju faktiskt knappt vad man köpt! Det händer oss när vi fyndat på växtmarknader, där det ibland är ganska knapphändiga uppgifter om det som saluförs. Den här snygga anemonen köptes namnlös sent på säsongen förra året, men belönar oss nu med så här snygg blomning:

Gissa vem jag är!

En snabb bildgoogling berättar att det handlar om en röd flikanemon, Anemone x lesseri. Och tänk vilken tur man kan ha, att den matchar tolvgudablomman så bra!