Oväntad pionporr i västerled

På vår resa i västerled har vi nått Borås, staden som blivit så häcklad för sina konstnärliga utsmyckningar. Vi har inte för avsikt att försvara dessa märkliga statyer, men vill ge staden lite upprättelse som trädgårdsstad! Vi har nämligen hittat en ganska okänd Boråspärla: den utomordentligt sympatiska Annelundsparken.

Parken var inte på något sätt ett huvudmål på vår resa, utan snarare ett naturligt tidsfördriv för arboarkticer på genomresa. Dåligt pålästa tog vi oss skeptiskt förbi Borås egen trädgårdstomte i jätteformat, Pinocchio, och klättrade uppför trapporna till parken. Och där! Skyddad från trafikleden av överdådigt blommande rhododendronhäckar fann vi en av de mest imponerande pionsamlingar vi någonsin sett.

För tidigt - men imponerande ändå

Tyvärr har inte doftpionerna kommit riktigt så långt som vi hoppats, så vi får väl se hur det är med blomningen när vi kommer till pionodlingarna på Guldsmedsgården senare i veckan. En hel del godis att njuta av fanns dock: de sista blommorna på rockii-pionerna med sina karakteristiska svarta pandafläckar, en nyss utslagen Alice Harding och primärhybriderna med Buckeye Belle och America i spetsen. Alldeles tillräckligt för att måla fast larviga leenden på pionälskarens ansikte.

Rosa rockiipion

Alice Harding

Vit rockiipion

Buckeye Belle

I Annelundsparken fanns mycket mer att utforska: en rejäl och vacker bokskog, den ljuvliga ormbunken majbräken i massor och framför allt rhododendron i alla upptänkliga färger och former. Just rhododendron är en växt vi inte riktigt... förstått ännu... ;-) Men en sak upptäckte vi idag till den växtens försvar: det doftade alldeles sagolikt ljuvligt i rhododendronsnåren i Annelundsparken - och om vi någon gång ändrar oss och lägger rhododendron till vår samlarvurm kan vi nog tacka Annelundsparken för den inspirationen!