söndag 14 juni 2009

Årets park?

På sistone har visst arboarkticerna helt tappat stilen! Vartenda inlägg tycks späckat med käcka utrop och uppskattande superlativer och vår hemtama ironi och dräpande cynism är plötsligt som bortblåst. Så kan man väl inte ha det? Vi styrde kosan mot Gunnebo slott i Mölndal utanför Göteborg, med förhoppningen om att få inspiration till ett nytt smädande avsnitt i serien Överskattade besöksträdgårdar.

Av någon anledning hade vi fått för oss att Gunnebos rykte som besöksträdgård var uppblåst och överdrivet. En av arboarkticerna besökte Gunnebo för många år sedan, före restaurering och besökarstorm, och minnesbilden av intrycken var ungefär så här: ”Vad är det för märkvärdigt med det här – det kommer aldrig gå att göra publikt”.

Men ack så vi bedrog oss! Det första vi fick ögonen på var köksträdgården - en blöt dröm för varje hängiven grönsakodlare. Gigantisk, geometrisk och välansad. Och när vi sedan nådde själva slottsparken blev det faktiskt ännu bättre.

Gunnebo slottspark är ingen anläggning man besöker för att beskåda praktexemplar av specifika växter. Det är snarare en pampig men ändå inbjudande trädgårdshelhet, med en så kallad boské, en av tuktade lindhäckar hägnad gårdsplan med olika spännande gröna rum, som huvudnummer. Och vilket läge! Slottet ligger inramat av gröna kullar och med Stensjön som en glittrande gräns nedanför. Sällan har vi sett en trädgård som lyckas vara majestätisk men ändå mjukt vänlig i sin framtoning.


Så här kan man också ha det

Företeelsen boské var ny för oss, och alldels förtjusande. Vi läser att avsikten med de olika gröna sommarrummen, som kunde ha innehåll som till exempel vackra statyer, en fågelbur eller en vattenspegel, var att locka och tjusa besökarens sinnen. Vi älskar idén. Om vi hade haft ett extra hektar tomt, ett lastbilsflak med lindplantor och ett stall av tjänstvilliga trädgårdsslavar – och kanske även ett litet lagom slott därtill - så vet vi precis vad vi hade gjort.

I år är Gunnebo nominerat till utmärkelsen Sveriges vackraste park, och du kan lägga en röst på din favoritpark här.

Och nu var sådär larvigt positiva igen. Hur ska detta sluta???

1 kommentar:

  1. Du har minsann lyckats locka och tjusa bara i ord – och utan en enda trädgårdsslav. När man kommit över den bedårande symmetrin kan man börja fundera över hur de där kolossalhäckarna på bilden egentligen klipps? Kanske har de synnerligen långarmade trädgårdsslavar...

    SvaraRadera