I morse, efter en iskall stjärnklar natt, vaknade vi till ett hänförande vackert skådespel över åkern. Det var som en stor gul lysande skiva som långsamt rörde sig uppåt över himlen... Hm... Vagt bekant - ja, långt ner i minnets dunkla vrår hittar vi något: solen är det ju! DET var länge sedan. Välkommen!
lördag 14 februari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar