Många är bekanta med pestskråpet Petasites hybridus. Det är inte så märkligt eftersom växtens enorma blad är de största över huvud taget i vår vilda flora. Färre vet hur den spektakulära blomman ser ut som kommer upp ur jorden innan bladen ger sig till känna. Just nu blommar den i Lunden i Arboarkticum.
Lite oväntat är det jättelika pest-
skråpet nära släkt med hästhoven
Pestskråpet härstammar ursprungligen från Centraleuropa och påstås slentrianmässigt vara inplanterad i vårt land av munkarna på 1300-talet som bot mot Digerdöden. Roten kokad i vin påstods ha en pesthämmande effekt. Någon sådant bruk finns dock inte belagt i Sverige och mer talar för att Pestskråpet planterats in i landet som foderväxt. Sant är dock att roten stinker som pesten och att örten haft en viss medicinsk användning i andra sammanhang, i senare tid, bland annat som omslag på sår. Linné uppmärksammade att både människor och djur använde bladen som paraply.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar