Goda grannar - en beskäftig liten charmör

Vi har sällan eller aldrig träffat en fågel som så perfekt lever upp till uttrycket "en liten gynnare" som vår granne entitan. Med huvudet på sned och fjädrarna uppburrade dansar han omkring med gracila små vingslag, och navigerar diplomatiskt bort från alla dispyter kring fågelbordet - ja, man skulle kunna gå så långt som att kalla honom konflikträdd.

Det är svårt att skilja entitan från den nära släktingen talltitan, men i det här fallet råder ingen tvekan: förutom entitans avsaknad av vitt vingmärke, så konverserar vår entita med ett bildat zizitjää, till skillnad från talltitans mindre verserade zi. Dessutom är biotopen i Arboarkticum helt tydligt entite-land, med många lövträd och en parkliknande miljö, medan talltitan stryker omkring i fuktiga kärrmarker.

Entitor har under lång tid varit vanliga inslag vid de svenska fågelbordet, och hos oss är titan och hans fru högst påtagliga året om. Döm då om vår förvåning då vi nyligen fick höra att entitan är rödlistad, dvs missgynnad och sårbar enligt artdatabankens terminologi. Sedan detta proklamerats på SR:s Naturmorgon, har vi märkt en förändring i den väna titans uppförande: att han är rödlistad har helt klart stigit honom åt huvudet, och han försummar numer aldrig ett tillfälle att beskäftigt fråga sina kamrater: Hur rödlistad är du???

Förresten? Har jag sagt att jag är rödlistad???

Frågan är om denna berömmelse helt har förmörkat vettet hos denna tidigare så rara lilla dunklump. Häromdagen såg vi honom flåshurtigt steppa och göra luftkonster framför helgens fågelskådarflock som, som vanligt, parkerat med sina monsterkikare på åkern utanför Arboarkticum. Pedagogiskt försökte vi förklara för titan att de snarare spanade efter kungsörn än efter entitor, men på det örat ville titan alls icke lyssna.