Annandag påsk blev den stora avtäckardagen i Arboarkticum. Rabatter frilades från ris och lövhögar och alla känsliga lignoser befriades från fiberduk. Nå hur gick det då? Har några exoter av det slag arboarkticerna envisas med att odla överlevt denna ovanligt vidriga vinter?
Tyvärr för alla njugga skeptiker, som tycker det är dags att vi slutar med våra dåraktiga experiment och i stället inrättar oss i ledet och odlar mer zontypiska träd som vanlig svensk gran, tall och björk, måste vi meddela att så gott som samtliga exoter har klarat vintern utmärkt och merparten, d.v.s. de som inte drabbats av Iddis och Jösses vrede, ser dessutom piggare ut än någonsin.
Tyvärr för alla njugga skeptiker, som tycker det är dags att vi slutar med våra dåraktiga experiment och i stället inrättar oss i ledet och odlar mer zontypiska träd som vanlig svensk gran, tall och björk, måste vi meddela att så gott som samtliga exoter har klarat vintern utmärkt och merparten, d.v.s. de som inte drabbats av Iddis och Jösses vrede, ser dessutom piggare ut än någonsin.
Den just avtäckta dårörten (Scopolia carniolica) är visserligen
inte kinkig men får här ändå representera vår verksamhet.
Kvittenträdet, tulpanträdet, Gingko, snödroppsträdet, trumpetträden, mullbärsträden, Robocop, Tuxedo och alla de kinkiga praktlönnarna mår utmärkt. Detsamma gäller de mycket tveksamt härdiga medelhavsväxterna i örtagården. Blott en handfull individer visar tecken på att ha tagit uppenbar skada av klimatet. Men det är å andra sidan inget konstigt att mammutträd, atlasceder och kryptomeria ställt sig skeptiska till behandlingen och troligen kommer att behöva ersättas. Lite mer förvånande är att zon 3-växten hjulträd (Trochodendron araloides) ser mer än lovligt sliten ut – kanske var det ett måndagsexemplar, men det kan också handla om en dålig placering. Ingen annan växt vi försökt med har heller trivs där Hjulius nu kämpar för sitt liv.
Summa summarum måste man ändå konstatera att vintern inte blev en så tuff fiende som vi fruktade och nu fortsätter vi kampen med att flytta fram positionerna för den yttersta nordgränsen för världens exoter. Idag är det dags att plantera ut brödgranen Gapis på mammutträdets gamla plats.
Summa summarum måste man ändå konstatera att vintern inte blev en så tuff fiende som vi fruktade och nu fortsätter vi kampen med att flytta fram positionerna för den yttersta nordgränsen för världens exoter. Idag är det dags att plantera ut brödgranen Gapis på mammutträdets gamla plats.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar