Två dagar efter vintersolståndet kan möjligen vara lite tidigt att leta vårtecken, men längtan efter färgfrosseri börjar sätta in på allvar. Få växter visar sånt överdåd i blomning, färg och doft som pioner, och vore det inte för den korta korta blomningstiden skulle man kanske bli trött på dem. Som det är nu, med vildarternas blomningstid räknad i några få exklusiva dagar, hör de i stället till vår trädgårds samlarobjekt. Allra mest vårdar vi vildarter som peregrinan, näckrospionen emodi och dillpionen, men visst har även vanliga doftpioner sin plats. Och trädpioner! När lutea-hybriden 'Alice Harding' blommar vill man helst vara ledig och sitta bredvid och lyssna på prasslet av kronblad som slår ut. Det är ännu långt kvar - men vi är på rätt sida av den magiska gränsen.
Magiska pioner. Alice Harding, Svarte Petter och Claire de Lune
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar